Publicerad 1950   Lämna synpunkter
OM, prep. o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 705):
(III 7) OMFÖRGYLLA, -ning. för förbättring förgylla (ngt) på nytt. Blanche Band. 280 (1848).
(I 12) OMFÖRHOPPAS. (†) i uttr. vara att omförhoppas, vara att hoppas på l. att förvänta. Brask Pufendorf Hist. 371 (1680).
(I 21) OMFÖRMÄLA, -an (TjReglArm. 1889, s. 396, GHT 1944, nr 154, s. 3), -ning (NoB 1926, s. 117). (om- 1627 osv. omb- 1633. -mäl- (-me(h)l-) 1627 osv. -mell- 16331692) (i utpräglat skriftspr.) omnämna, nämna (se d. o. 7 o. 8); äv. i utvidgad anv., om skrift o. d. RARP 1: 77 (1627). Resan, som omförmäldt är, gick således fort. Brahe Tb. 95 (c. 1660). Tåget öfver Bält är .. en af de största krigsbragder, som Historien omförmäler. Gyllenborg Bält Föret. 1 (1785). Landtmarskalken .. omförmälde slutligen att (osv.). Carlson Hist. 3: 175 (1874). RiksdRevStatsv. 1901, s. 283. Nilsson HistFärs 248 (1940).
(III 7) OMFÖRSILVRA, -ing. för förbättring försilvra (ngt) på nytt. Hagdahl DBäst. 121 (1885).
(III 7) OMFÖRTENNA, -ing. för förbättring förtenna (ngt) på nytt. Langlet Husm. 843 (1884).
(I 13) OMFÖRTRO. (om- 16361843. åm- 1688) (†) ge (ngn) i uppdrag att förvara l. sköta l. vårda (ngt), ombetro l. anförtro (ngn ngt). RP 6: 222 (1636). Dhe stora Actioner denna wår Allernådigste Konung i sidsta Krijget honom (dvs. Erik Dahlberg) omförtrodt. Rålamb 8: a 4 a (1691). Wetterbergh Sign. 133 (1843).
(III 7) OMFÖRVANSKLIG. (†) föränderlig; jfr förvansklig 2. At alt hwad Jordiskt är hwad un-der Månans ring / Begrijps, thesz wäsend är en om-förwansklig ting. Columbus BiblW B 3 b (1674).
(III 7) OMFÖRÄDLA, -ing. trädg. för förbättring förädla (äldre l. mindre goda fruktträd) på nytt; äv. i förb. med prep. till: gm (förnyad) förädling omvandla (fruktträd) till (annan sort). HbTrädg. 3: 93 (1872). LAHT 1910, s. 94.
(III 7) OMGARVA, -ning. (förr) metall. för förbättring garva (stål) på nytt; jfr garva, v.1 II. Polhem Test. 8 (c. 1745). JernkA 1868, s. 422.
OMGE, se omgiva.
(III 7) OMGESTALTA, -ning. (i sht i vitter stil) ge (ngt) en annan gestalt l. form l. ett annat utseende l. en annan karaktär; låta (ngt) undergå en genomgripande förändring; omforma l. omskapa l. omdana l. ombilda (ngt); äv. med personobj.; äv. med saksubj.; ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare. Stagnelius (SVS) 2: 335 (1821). Huru mäktigt förmå ej några ögonblick att omgestalta allt för oss! Carlén Köpm. 1: 431 (1860). Under detta kretslopp verkar vattnet öfverallt till en viss grad omgestaltande på den fasta jordskorpan. Bergstrand Geol. 28 (1868). Denna schleiermacherska känsloreligion .. hade ju hos oss fått en personlig omgestaltning i Geijers filosofi. 2Saml. 36: 73 (1915).
(III 7) OMGIFT, p. adj. som ingått nytt gifte (efter att ha varit gift en l. flera ggr förut). Nordforss (1805). Hon är redan omgift, och mina barn ha’ fått styffar. Strindberg Dam. 283 (1898).
(III 7) OMGIFTA. (†) refl.: gifta sig på nytt, gifta om sig. Gr. Jacob (var) något stött att hans Stiufsvärmoder .. skulle omgifta sig. HSH 8: 27 (c. 1800). Björkman (1889).
(III 7) OMGIFTE. förhållandet att ngn gifter (gift) om sig; giftermål vid vilket en av parterna (l. båda parterna) förut varit gift (gifta). Atterbom Siare 1: 194 (1841). Omgiftena (ha) minskats, egentligen drabbar dock minskningen äktenskapen mellan ogift man och änka. Uppl. 2: 13 (1903). Efter faderns omgifte. Hallström Ess. 117 (1917).
(III 7) OMGIV, r. l. m. kortsp. = omgivning 3. Jag .. begärde omgiv. Gyllensten ModMyt. 103 (1949).

 

Spalt O 764 band 19, 1950

Webbansvarig