| Publicerad 1950 | Lämna synpunkter |
OMFATTNING om3~fat2niŋ, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
vbalsbst. till OMFATTA.
1) till OMFATTA I 1: handlingen att omfatta ngt, grepp. Linc. (1640; under amplexus; bet. oviss). ”Ni har gjort mig ondt!” upprepade hon .. och visade på sin arm fläckarne efter den hårda omfattningen. Bremer Nina 628 (1835).
2) mil. till OMFATTA I 2 a. Widekindi G2A 307 (i handl. fr. 1615). Omfattning eller öfverflygling är anfallets lösen och motstöten försvarets pregel. KrigVAH 1882, s. 32. SvFl. 1940, s. 53.
a) (†) på ett l. annat sätt inhägnat område. Thesse tree slags Krydder (dvs. ”läkekryddor”, ”lustkryddor” och kökskryddor) kunna wel såås, sättias och wäxa i een Gård eller Omfattning. Risingh LandB 50 (1671).
b) om ngt som är (fast) anbragt omkring ngt (ofta en byggnadsdel) för att skydda l. pryda l. framhäva det; infattning; äv. bildl.: ”ram”. Altartaflan .. äger en omfattning af väl utfördt sculpturarbete. Holmberg Bohusl. 3: 174 (1845). (Vid författandet av en minnesteckning) måste (man) först studera sig in i hela det tidehvarf, som utgör omfattningen till den bild, som skall tecknas. De Geer Minn. 2: 246 (1892). Spisöppningar och dörrar dekorerades med omfattningar av trä eller sten, formade som kolonnburna tempelgavlar eller liknande arkitektoniska element. HantvB I. 1: 363 (1934). — jfr DÖRR-, FÖNSTER-, PORT-, PORTAL-, RAM-OMFATTNING m. fl.
4) (†) till OMFATTA I 3 b: förhållandet att ngn har (förmågan av) vid överblick (över skiftande kunskapsområden), behärskning (av ett l. flera kunskapsområden). 1SAH 4: 138 (1791, 1809). Författandet af en god grammatika eller ordbok fordrar icke endast arbetsamhet, utan äfven omfattning och snille. 2SAH 1: Föret. 40 (1801). Den af de nyare Botanister, som gått Linné närmast i universaliteten af sin omfattning af vetenskapen. Agardh Bot. 2: 294 (1832). Den andliga omfattningen. 3SAH LIV. 2: 266 (1901).
5) (†) till OMFATTA I 3 c α β’, om ynnestbevis. Betackandess och dher hooss Högwyrdige Hr Biskopen för dhe stoore tractamenter och högh Gunstige umfattningar. VDAkt. 1704, nr 432.
b) konkretare: sammanfattningen av det som ngt (särsk. ett område l. ngt abstrakt) har inom sina gränser resp. omspänner l. inbegriper l. gäller osv.; omfång, utsträckning; (räck)vidd, storlek. 2SAH 2: 323 (1802). Stats-Rådets samtlige Ledamöter .. skola öfvervara alla mål af synnerlig vigt och omfattning, som (osv.). RF 1809, § 8. I Wiséns vetenskapliga arbete ingick i betydande omfattning en samvetsgrann detaljforskning. 3SAH 7: 25 (1892). Om omfattningen av fosterfördrivningen i Ryssland .. får man en föreställning, då man hör, att (osv.). Essen-Möller KvinnlUnderl. 198 (1932). Under tidernas lopp har den svenska bygden (i Finland) växlat både omfattning och karaktär. SvFolket 3: 338 (1938). — särsk. (numera föga br.) i fråga om begrepp, ord o. d.: omfång; innehåll. Guds Son i detta ords högsta och fullaste omfattning. Melin JesuL 2: 56 (1843). Att Vara är att Förnimmas, och att Förnimmas är att Vara; bägge uttrycken hafva samma betydelse och omfattning. Boström Propæd. 4 (1851). Nilsson FestdVard. 12 (1925).
II. (numera knappast br.) till OMFATTA II. (Sv.) Omfattning af ädla stenar .., (lat.) Gemmarum .. denuò facta inclusio. Sahlstedt (1773).
(I 3 b) -MUR. byggn. mur uppförd omkring ngt; äv. om var särskild av ett rums l. en brunns o. d. murade väggar. Rothstein Byggn. 421 (1859). Upmark Lübke 193 (1871). Brunnens sidor böra invändigt stödjas av vattentäta omfattningsmurar. Wirgin Häls. 2: 17 (1931). —
(I 2) -SLAG. mil. om fältslag vid vilket den ena stridande parten omfattas av den andra. KrigVAT 1920, s. 302. —
(I 3 b) -VÄGG. byggn. om var särskild av väggarna kring en trappa o. d.; i sht i pl. SFS 1917, s. 1102.
Spalt O 755 band 19, 1950