Publicerad 1950   Lämna synpunkter
OLJA ol3ja2, r. l. f.; best. -an; pl. (om olika slag av olja) -or (Scheele Bref 47 (1770) osv.) ((†) -er Hiärne Suurbr. 102 (1680), Dens. Förb. 19 (1706)).
Ordformer
(ohl 1675. olj- (oli-) 1526 (: olio) osv. olii- (-ij-) 1548 (: Oliia)1583 (: Dialtie olije). olla 1663. ollj- (olli-) 1555 (: bom ollia)1790 (: Ollje & Slipsten). ollije 1584. olÿ- (ollÿ-) 1570 (: Olÿa)1724 (: Ollÿ färg). ålj- (åhli-, åli-) 1636 (: Ålia)1784 (: Ålje tentalrikar). ålli- 1629. ållj- 1708 (: ållierade, p. pf. pl.)1729 (: Ålljan). øli 1539. öli- (-lj-) 1539 (: lissboons Ölie)c. 1580. ölii- 1549 (: Lijssebonnszöliia). ölli- 1555 (: Dill öllia). -a 1538 osv. -e 1539 (: lissboons Ölie)1584 (: Ollije). -o, nom. 17071772. -o, oblik form 15261769)
Etymologi
[fsv. olia, olea; jfr d. olie, isl. olia, olea, av mlt. olie, m.; jfr fsax. o. fht. oli, n. (t. öl); av vulgärlat. olium, av lat. oleum (jfr OLEUM), av gr. ἒλαιον; jfr äv. eng. oil, fr. huile, av ffr. oile]
1) om olika slag av vid vanlig temperatur mer l. mindre tjockflytande, simmiga vätskor av i allm. organiskt urspr., i allm. lättare än vatten o. olösliga däri; urspr. om den av oliver utpressade feta vätskan; i allmännare anv. om andra mer l. mindre likartade ämnen hämtade ur djur- l. växtriket; äv. om vissa ämnen av organiskt urspr. som förekomma färdigbildade i naturen, mineralolja, bärgolja, l. om vissa av denna framställda produkter (t. ex. fotogen); med olika användning allt efter oljans beskaffenhet, t. ex. för matlagning, för medicinska ändamål, för parfymfabrikation, med iblandning av färgämnen för målning, ss. lysmedel l. bränsle, ss. smörjmedel för maskiner o. d., ss. drivmedel för vissa slag av motorer m. m. Eldfarlig olja. Fet olja, som efterlämnar kvarblivande fettfläckar på tyg, papper o. d.; flyktig l. eterisk, förr äv. essentiell l. väsentlig olja, som avdunstar i luften. Torkande oljor, som i tunt skikt utsatta för luft långsamt oxideras under bildning av en hård, genomskinlig, för vatten ogenomtränglig hinna; icke torkande oljor, som icke intorka på detta sätt. Pressa (förr äv. stöta l. stampa l. slå) olja, framställa olja gm pressning (förr äv. gm stötning osv.) av frön l. frukter. Upp. 6: 6 (NT 1526). (Valnötter) till at stöte Olije wtaff. AccisRSthm 1582. Aff Hampefröö slår man .. Ollia. Risingh LandB 61 (1671). Essentiela oljor tros lösas i vatten. Scheele Bref 47 (1770). Stampa olja. Möller (1790). Flygtig olja (väsendtelig olja, distillerad olja) är skarp til smaken. Gadolin InlChem. 113 (1798). De feta oljorna förekomma i vextriket förnämligast i frön. Berzelius Kemi 4: 290 (1827). Etheriska oljor. Almström KemTekn. 2: 275 (1845). Eldfarliga oljor. SFS 1862, nr 75, s. 1. Pressning av olja. Därs. 1920, nr 60, s. 128. Av en kaskelott på 60 ton får man 100—110 fat olja. Ymer 1931, s. 167. — jfr AMBRA-, ANIS-, ANSTRYKNINGS-, ASTRAL-, BAMBU-, BECK-, BEN-, BJÖRK-, BOM-, BOMULLSFRÖ-, BRÄNN-, BÄRG-, CEDER-, DESMANS-, DILL-, DIPPELS-, DJUR-, ELDNINGS-, EN-, ENBÄRS-, ETER-, FINKEL-, FISK-, FISKLEVER-, FÖR-, FÖRLOPPS-, GAS-, HAMP-, HAMPFRÖ-, HARTS-, HÅR-, IMPREGNERINGS-, JORDNÖT(S)-, KARBOL-, KASKELOT-, KLÖV-, KLÖVFETT-, KOKOS-, KOPAL-, KROTON-, LAMP-, LIN-, LIND-, LYS-, LÄDER-, MANDEL-, MASKIN-, MAT-, MINERAL-, MOTOR-, MYGG-, NÖT-, OLIV-, PALM-, RAPS-, RICIN-, ROSEN-, ROV-, RYSS-, RÅ-, SILL-, SKIFFER-, SMÖRJ-, TERPENTIN-, TJÄR-, TOBAKS-, TORSKLEVER-, TRANSFORMATOR-, TRÄ-, VAL-, VALNÖT-, VALLMO-, VIOL-, VÄXT-, ÄGG-OLJA m. fl. — särsk.
a) i jämförelser. Theres ord äre myukare än olia, och äre doch draghen swerd. Psalt. 55: 22 (öv. 1536). Han och chefen voro som olja och vatten (dvs. de kunde aldrig bli ense). 3SAH 13: 191 (1898). — särsk. (vard.) i uttr. ngt går l. flyter o. d. som en olja, ngt går mycket lätt l. snabbt, ”som om det vore smort”. Ett lif, som flöt som en olja. Bremer Strid 106 (1840). Alla göromål .. ”gå som en olja”. SöndN 1862, nr 34, s. 2. Knöppel VitDöd. 170 (1922).
b) om olja använd vid matlagning; ofta i namn på maträtter. Spikesill m(e)d Ålia. HovförtärSthm 8/8 1636 c. Sardiner i olja. Siwertz JoDr. 62 (1928).
c) (i sht i religiöst spr.) om olja använd till smörjelse vid invigningsceremonier o. dyl. o. ss. läkemedel. En Samaritan .. gick till och förbandt hans såår, och gööt ther olio och wijn in. Luk. 10: 34 (NT 1526). Moses .. smorde .. (Aron) medh then heligha olion. Syr. 45: 15 (Bib. 1541). KOF 1: 388 (c. 1618). — särsk. bildl. (jfr i); särsk.
α) symboliserande Guds nåd o. barmhärtighet. Rudbeckius KonReg. 107 (1615). Ser til .. / At nådens olja ei på eder blir förspild. Kolmodin QvSp. 1: 547 (1732). Hagberg Pred. 2: 374 (1822).
β) övergående i bet.: läkedom; lindring; tröst. Förspr2Kor. (NT 1526). Skulle jag bemöda mig, at i ömma hjertan uprifva de sår, der tiden redan gjutit sin läkande olja? Kellgren (SVS) 5: 5 (1785). Barmhertighetens olja har du gjutit i mitt hjertas sår. Bremer Grann. 2: 303 (1837).
d) konst. om olja använd vid målning; i uttr. måla o. d. i olja, äv. i uttr. en målning, ett porträtt o. d. i, förr äv. med olja, målning osv. utförd i olja; äv. i uttr. målare i olja, målare som målar i olja. Sköne niderlenske målninger, både medt olije och vatnfärge. G1R 26: 289 (1556). Måla i olja. SvTyHlex. (1851). Goda porträttmålare både i olja och miniatyr. 3SAH 5: 193 (1890). Lindblom Rokokon 39 (1929).
e) om mineralolja, med tanke på dess betydelse ss. bränsle l. ss. drivmedel i förbränningsmotorer. VFl. 1913, s. 28. Oljan är .. världens mäktigaste stormakt. Därs. 1930, s. 4.
f) oeg., om fast fett; äv. i uttr. fast olja. Synnerberg 2: 11 (1815). Fasta oljor .. (äro) Cacaosmör. .. Palmolja. .. Pineytalg (m. fl.). Berlin Vextchem. 62 (1835). — jfr MJÖLK-OLJA.
g) oeg., om vissa vätskor som mer l. mindre erinra om oljor; numera bl. ngn gg i ssgn VITRIOL-OLJA. Forsius Min. 58 (c. 1613). VetAH 1741, s. 52. Fordomdags beredde man concentrerade lösningar ofta genom fuktning eller deliquescering. .. Man kallade dessa lösningar oljor. Nyblæus Pharm. 167 (1846). — jfr IS-, KALK-, METALL-, SVAVEL-, VITRIOL-OLJA.
h) (†) oeg., om ett visst hypotetiskt grundämne. Vatten, jord, salt, och olja, böra, såsom växternas närmaste materiela grundämnen, anses. Wallerius Åkerbr. 35 (1761).
i) [i allm. med motsvarighet i dan. o. t.] bildl. (jfr c α, β); särsk.
α) med tanke på olja ss. lysmedel i lampor; ofta om livskraft l. mod o. d. Tryter här af Dygdenes olio; / Släckt blifwer Adels-glantz. Stiernhielm Herc. 486 (1658, 1668). (Landshövdingen skall) stå vid hans sida och gjuta ny olja i hans mod. Rydberg Frib. 277 (1857). Karlfeldt Hösth. 11 (1927).
β) [jfr t. öl aufs wasser l. auf die wogen giessen] med tanke på oljans egenskap att breda ut sig på vatten o. därigm dämpa vågor; i uttr. gjuta olja på vågorna o. d. Så af din stillhets olja gjut / på ängslans vreda bölja. Levertin NDikt. 112 (1894). Det hjälper icke vad Rysslands mer eller mindre maskerade bundsförvanter, i sin iver att gjuta olja över vågorna, försäkra. Hedin NorgFolk 24 (1914).
γ) [jfr t. öl ins feuer l. in die flamme giessen; jfr äv. lat. oleum igni l. flammæ adjicere] med tanke på oljans brännbarhet; särsk. i uttr. gjuta, förr äv. lägga l. slå olja i l. på, förr äv. till elden o. d., öka ngns lidelse l. hänförelse l. raseri o. d.; äv.: göra det onda värre. HC11H 14: 39 (1660). Lägga olja på elden. PH 5: 3042 (1750). I stället att dämpa hans låga, gjuter ni olja på elden. Moberg Gr. 64 (1815). Denna anblick (av de döda o. sårade i striden) göt ny olja på raseriet. Rydberg Ath. 142 (1859). Grimberg VärldH 5: 144 (1931).
δ) [jfr t. öl aus kieseln pressen] (†) i uttr. (vilja) draga l. pressa olja ur sten l. stenen, ss. beteckning för försök att göra ngt som är omöjligt. Draga olja ur stenen. Serenius (1734; under draw). Han pressar olja ur sten. Meurman (1847).
ε) (†) övergående i bet.: hoprörd blandning, ”röra”. Någon .. hoffest, som alltid förekommer Oxenstierna som ”en olja af alla tiders underligheter”. JGOxenstierna (c. 1780) hos Lamm Oxenst. 250.
ζ) [jfr liknande anv. i fr.] om stryk; i ssgrna BJÖRK-, PÅK-OLJA.
2) [jfr motsv. anv. i dan. o. eng.] (ny anv.) konst. målning utförd i olja, oljemålning; jfr 1 d; anträffat bl. i pl. Upsala(A) 1926, nr 225, s. 6. En .. samling av Zorns oljor .. och etsningar. SvD(B) 1942, nr 94, s. 6. Därs. 1946, nr 105, s. 14.
3) ss. första led i ssgr, om oliv l. olivträd; se OLJE-AND, -BLAD, -BUSKE, -BÄR, -BÄRG, -BÄRGNING, -GÅRD, -KRÖNT, -KVAST, -KVIST, -KÄRNA, -LUND, -LÖV, -ODLING, -SKOG, -SKÖRD, -STAM, -TRÄ, -TRÄD, -TRÄDGÅRD, OLJO-GREN nedan under ssgr.
Ssgr (i allm. till 1): A (numera mindre br.): OLJ-ARTAD, -BAD, -BETNING, -BILDANDE, -BLÅTT, -BRYNE, -CELL, -CEMENT, -DROPPE, -EMULSION, -FERNISSA, -FLASKA, -FLÄCK, -FRI, -FÄRG, -FÖRANDE, -GAS, -GLANDEL, -GLANS, -GLAS, -GRUMMEL, -GRÖN, -GRÖNT, -GÅNG, -HALT, -HALTIG, -HANDEL, -HANDLARE, -HEN, -HUS, -KAKA, -KITT, -KLÄDER, -KOPP, -KRUKA, -KRÄMARE, -KVARN, -KÄLLARE, -KÄRL, -KÖRTEL, -LACK, -LAMPA, -MADIA, -MJÖL, -MÅLA, -MÅLNING, -PALM, -PIPA, -PRESS, -PRESSNING, -PUMP, -PUNG, -PUNKTERAD, -RAFFINADERI, -RAFFINERING, -RENING, -RIK, -RUM, -RÄTTIKA, -SKIFFER, -SKÅL, -SKÖRD, -SOCKER, -STEN, -SYRA, -TRÄD, -TUNNA, -TVÅL, -VÄXT, -ÄMNE, -ÄPPLE, se C.
B (†): OLJA-BÄRG, -KANNA, -KRUKA, se C.
C: (3) OLJE-AND. (†) olivskörd; jfr and, sbst.2 2. Lind (1749).
-ANSTRYKNING~020. (i fackspr.) jfr anstrykning 1 a. Rothstein Byggn. 525 (1859).
-ARK, n. boktr. pappersark indränkt med olja. Nordin Boktr. 252 (1881). Frändberg (1935).
-ARTAD, p. adj. (olj- 18681883. olje- 1871 osv.) Oljartade laxermedel. Lundberg HusdjSj. 16 (1868).
-AVSKILJARE~0200, r. l. m. tekn. apparat för avskiljning av olja från vätska l. gas, särsk. om apparat som användes för att ur en ångmaskins avloppsånga bortskaffa den medföljande smörjoljan, vilken medföres av ångan från maskinens inre smorda delar. SD(L) 1894, nr 252, s. 4. VaruhbTulltaxa 1: 466 (1931).
-BAD. (olj- 18321874. olje- 1832 osv. oljo- 1736)
1) (knappast br.) med. bad (se d. o. 1 a) där det varma vattnet tillsats med ngn olja. 3NF (1931). jfr: Hvad härligit oljo-bad ha icke Tarmarna? Huru skulle de annars stå ut med sin trägna rörelse. Rosenstein Comp. 133 (1736); jfr 2.
2) tekn. om olja vari ngt nedsänkes för ngt visst ändamål l. vari en maskindel rör sig; jfr bad 1 c. Åkerman KemTechn. 2: 297 (1832). Plåtarna (till stålpansar) smiddes och härdades i oljebad. 2UB 9: 659 (1906). Kugghjulsmekanismen löper .. i ett oljebad. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 145. —
-BAGGE. (föga br.) entomol. skalbagge tillhörande familjen Meloidæ, innehållande en oljaktig blåsdragande vätska. 1Brehm III. 2: 27 (1876).
-BEHÅLLARE, r. l. m.
1) motsv. behållare 1. NDA 1892, nr 233, s. 3. KatalÅhlénHolm 37: 270 (1916; i tobakspipa).
2) motsv. behållare 2. Hedin Pol 2: 188 (1911).
3) bot. motsv. behållare 3. Lundström Warming 273 (1882). Bladskifvorna (hos myrtenväxterna) äro .. punkterade af små genomskinande oljebehållare. NF 11: 620 (1887).
-BELYSNING. belysning medelst oljelampor. Lundin NSthm 254 (1888).
-BEREDNING. beredning av olja. Nyblæus Pharm. 408 (1846).
-BERG, se -bärg.
-BESPARANDE, p. adj. Oljebesparande fotogénkök. SDS 1894, nr 311, s. 1. —
-BESPARARE, r. l. m. apparat som inbesparar olja. SD 1895, nr 284, s. 1. —
-BESPARING.
-BESTÄNDIG. tekn. som motstår l. som icke skadas av olja; jfr beständig 1 d. Impregnerad, oljebeständig väf. HufvudkatalSonesson 1920, 6: 81. —
-BETA, r. l. f. färg. beta (se beta, sbst.1 a β) som innehåller olja. AHB 56: 5 (1871).
-BETA, v. färg. beta (se beta, v.3) med betning som innehåller olja. Oljebetade bomullstyg. Pasch ÅrsbVetA 1833, s. 44. 2UB 8: 500 (1900).
-BETNING. (olj- 18331874. olje- 18471900) färg. jfr -beta, v. För att färga ägta krappbrunt på bomull, förberedes godset medelst oljbetning. JournManuf. 3: 135 (1833).
-BILDANDE, p. adj. (olj- 18081877. olje- 1883 osv.) kem. i uttr. oljebildande gas, äldre benämning på ett omättat kolväte, etylen. Berzelius Kemi 1: 142 (1808). SvUppslB 8: 988 (1931).
-BILDARE, r. l. m. bot. om vissa kroppar i växtceller som bilda o. innehålla droppar av olja. BotN 1888, s. 66. —
-BILL. (†) entomol. skalbagge av släktet Meloë Lin.; jfr -bagge o. bill, sbst.2 Svartblå Oljebillen (Meloë proscarabæus Linn.). Dahlbom Insekt. 39 (1837). Ssg: oljebill-släkte(t). (†) entomol. Dahlbom Insekt. 38 (1837).
(3) -BLAD. (olje- 17851828. oljo- 16961916) (i högre stil) olivblad; jfr -kvist. Tiällmann Gr. Föret. 11 (1696). Tegnér (WB) 3: 37 (1817; i bild). Böttiger 1: 93 (1856). särsk. bildl., ss. symbol för fred o. lycka. Bellman (BellmS) 6: 270 (1790). Fridens grönskande oljoblad. Wallin Rel. 2: 377 (1823, 1827). 3SAH 28: 4 (1916).
-BLÅFÄRG. (†) = -blått. TullbSthm 2/5 1579.
-BLÅTT, n. (olj- 18551893. olje- 1582 osv.) visst blått färgämne; äv. om färgnyansen; jfr oljo-blå. TullbSthm 26/7 1582. Keyser Kemien 2: 674 (1874). Kjellin (1927).
-BOLAG~02 l. ~20. bolag som utvinner, bearbetar o. försäljer mineralolja. —
-BORRNING. borrning efter mineralolja. Samtiden 1870, s. 9. —
-BROMS. tekn. hydraulisk broms l. vätskebroms med olja. TT 1902, M. s. 4. —
-BRUK. (olje- 16831875. oljo- 1644) (†) industriell anläggning för tillvärkning av olja. HB 3: 226 (1644). HforsD 1875, nr 343, s. 4. —
-BRUNN. oljekälla. Rinman 1: 150 (1788).
-BRYNE. (olj- 1874. olje- 1783 osv.) oljesten. Fischerström 3: 186 (1783). Medelst dragning mot ett oljbryne afjemnas .. eggarna (på en sax). UB 6: 135 (1874).
-BRYNSTEN~02 l. ~20. oljesten. 2NF 25: 1457 (1917).
-BRYTARE, r. l. m. el.-tekn. strömbrytare med brytkontakterna placerade i olja. FörslElektrOrdl. (1931).
-BRÄNNARE, r. l. m. tekn. jfr brännare 6. GHT 1897, nr 270 A, s. 3. Oljebrännare för .. eldningsändamål. Dædalus 1936, Annons. s. 1. —
-BRÄNNING. (†) framställning av olja gm bränning av ngt ämne. Oljebränning af Näfver. VetAH 1792, s. 50. —
-BRÄNSLE. mineralolja använd ss. bränsle. Östergren (cit. fr. 1921). SFS 1934, s. 782. —
-BRÖDS-KAKA. (enst.) kaka av bröd bakat med olja. 2Mos. 29: 23 (öv. 1893; Bib. 1541: olio kako).
(3) -BUSKE. (†) olivbuske. Thunberg Resa 1: 260 (1788).
-BYXOR. jfr -kläder. KatalIndUtstSthm 1897, s. 263. —
-BÅT. båt för transport av olja; i allm. om tankfartyg. SD 1893, nr 25, s. 3.
(jfr 3) -BÄR. [fsv. olyo bär] (†) oliv. Icke kan fikona trädh .. bära oliebär. Jak. 3: 12 (NT 1526; Bib. 1541: bära olio). Meurman (1847).
(3) -BÄRG. (olja- 1526. olje- 1526 osv. oljo- 1541 osv.) bärg bevuxet med olivträd; nästan bl. i sg. best. ss. namn på ett i bibeln omnämnt bärg nära Jerusalem; jfr språkprovet nedan från 1526. Thet berghit som kallas oliaberghit. Luk. 19: 29 (NT 1526). J skullen .. äta aff wijngårdar, och oliobergh som j intet planterat hadhen. Jos. 24: 13 (Bib. 1541). Nyblom Österut 2 (1908). särsk. (i högre stil) bildl. (De renhjärtade) skola redan här uppstiga med sin Frälsare på hoppets Oljoberg. Wallin 1Pred. 2: 175 (c. 1830); jfr Luk. 24: 50. Levertin Dikt. 119 (1895, 1901); jfr Luk. 22: 39.
(3) -BÄRGNING. (olje- 17491807. oljo- 1640) (†) olivskörd. Linc. (1640; under oleitas). Heinrich (1828).
-BÄRMA. (olje- 1762. oljo- c. 1645) (†) avfallsprodukt från oljepressning som samlar sig på oljans yta, men sedan sjunker till botten; jfr -drägg. IErici Colerus 2: 159 (c. 1645). Bruno Gumm. 177 (1762).
-CELL. (olj- 1902. olje- 1876 osv.) bot. cell (se d. o. 6) innehållande olja. NF 1: 769 (1876).
-CEMENT. (olj- 1874. olje- 18591893) ett slags kitt; jfr cement 5. Rothstein Byggn. 449 (1859).
-CENTRIFUG. tekn. för rening av olja. HufvudkatalSonesson 1920, 6: 124. —
-CISTERN. för förvaring av olja. JernkA 1882, s. 29. —
-DEPÅ. SvD(B) 1948, nr 349, s. 3. —
-DISTRIKT. område där bärgolja förekommer o. varifrån sådan utföres. Östergren (1933).
-DRIVEN, p. adj. Oljedrifna automobiler och motorbåtar. VFl. 1913, s. 28. —
-DROPPE. (olj- 18281866. olje- 1838 osv.) Berzelius Kemi 5: 1148 (1828).
-DRÄGG. (olje- 16521906. oljo- 16401777) [fsv. olio dräg] (†) = -bärma. Linc. (1640; under amurea). Odenius 2Celsus 353 (1906).
-DRÄKT. jfr -kläder. TurÅ 1912, s. 95. —
-DRÄNKA, -ning. indränka (ngt) med olja. Palmstedt Res. 74 (1779). Oljedränkt trassel självantände i målarverkstaden. DN(A) 1930, nr 86, s. 6. —
-DUK.
1) (förr) mindre stycke flanell l. dyl., kokat i en blandning av ättika o. olja l. smält smör o. använt till omslag vid förstoppning o. d. Darelli Sockenapot. 110 (1760). Lange Luba 75 (1889).
2) tyg som gjorts vattentätt gm impregnering med linoljefernissa; jfr vax-duk. Hagdahl Fråga 50 (1883). Ssgr (till -duk 2): oljeduks-byxor. Hedin Pol 2: 541 (1911). -fabrik. PT 1897, nr 2 A, s. 1. —
-DUNK. jfr dunk, sbst.2 PT 1907, nr 172 A, s. 4. —
-DUNST. jfr dunst 1. Vi gå ned (i fartygets maskinrum) och inandas oljedunster. Engström Häckl. 34 (1913). (†) Så länge oljedunsterna äro så upphettade, som de äro i lågan. Scheele Bref 391 (1780)
-DÅDRA. växten Camelina sativa Cr.; äv. i uttr. äkta oljedådra. Thedenius FlUplSöderm. 291 (1871). Kindberg SvNamn 24 (1905: äkta). särsk. oeg., i uttr. oäkta oljedådra, växten Camelina silvestris Wallr. Kindberg SvNamn 24 (1905).
-DÄMPNING. dämpning av vågorna gm utsläppning av olja på vattnet; jfr olja, sbst. 1 i β. VFl. 1926, s. 85. —
-ELDA, -ning. förbränna olja i eldstad, elda med brännolja; dels för eldning i ångpannor o. vissa slags ugnar för metallurgiska ändamål m. m., dels för uppvärmning av byggnader; i sht i p. pf. o. ss. vbalsbst. -ning. Oljeeldade fastigheter. Fartyget som .. skall vara anordnadt för oljeeldning. SvD(L) 1901, nr 422, s. 2. Shell Mex-palatset kommer att oljeeldas. UNT 1931, nr 10987, s. 1. Göteborg får oljeelda 1 okt. SvD(B) 1945, nr 251, s. 21 (rubrik; om uppvärmning av byggnader). Ssgr: oljeeldnings-aggregat. -anläggning. konkret. —
-EMULSION. (olj- 18681914. olje- 1846 osv.) särsk. farm. Med gummi beredas oljeemulsioner. Nyblæus Pharm. 188 (1846). Form 1933, s. 245. —
-FABRIK. för framställning av vegetabilisk olja. Schulthess (1885).
-FARTYG~02 l. ~20. för transport av olja; särsk. om tankfartyg. 2NF 18: 1229 (1913).
-FAT. till förvaring av olja; jfr fat 1. Schultze Ordb. 1096 (c. 1755). HantvB I. 1: 299 (1934).
-FERNISSA, r. l. f. (olj- 18151874. olje- 1772 osv.) beredd av torkande olja. Rinman Jernförädl. 109 (1772).
-FILM. tunt skikt av olja; särsk. tekn. om ett tunt skikt av smörjolja mellan lagerytan o. axeln i ett lager. SvUppslB 16: 700 (1933).
-FILTER. tekn. för rening av olja. AlnarpInvB 1892, s. 1. —
-FLASKA. (olj- 1804. olje- 1750 osv. oljo- 16861741) till förvaring av olja. 1 Ollio och Ättike Flaska medh 2:ne pipor. Roth Kägleh. 36 (i handl. fr. 1686). Samuel tog sin oljeflaska och göt olja på hans huvud. 1Sam. 10: 1 (Bib. 1917; Bib. 1541: olioglasz).
-FLÄCK. (olj- 18041853. olje- 1734 osv.) Serenius (1734; under spot, sbst.). LD 1949, nr 33, s. 1 (om oljefläck på vattnet efter en flygolycka i Öresund).
-FODER. (förr) mil. liten, rund behållare (dosa) till förvaring av olja för eldhandvapen, ingående i soldatens personliga utrustning. KrigVAT 1846, s. 93. EldhandvSkjutsk. 2: 97 (1877).
-FRADA. (†) = -bärma. Schroderus Comenius 383 (1639).
-FRAMSTÄLLNING~020. BtRiksdP 1921, 10Huvudtit. s. 205 (1920).
-FRI. (olj-) som icke innehåller olja. Oljfri kakao. Jönsson Gagnv. 213 (1910).
-FRÖ. (olje- 1751 osv. oljo- 1761) frö innehållande olja; frö varur olja kan utvinnas. Osbeck Resa 259 (1751). Rönnholm EkonGeogr. 252 (1907).
-FULL. (olje- c. 16451792. oljo- 16401764) (föga br.) som innehåller mycken olja; full av olja; förr äv.: oljeartad. Linc. (1640; under oleosus). Naphtha är en Oljefull fetma. Bliberg Acerra 92 (1737). (Lambertsnötterna) äre större och oljefullare (än hasselnötter). Fischerström 4: 9 (1792).
-FYND. fynd av mineralolja. 2NF 38: 154 (1925).
-FYNDIGHET~102 l. ~200. innehållande mineralolja; jfr fyndighet II b. Ymer 1918, s. 326. —
-FÄLT. område innehållande större oljefyndigheter. JernkA 1876, s. 72. —
-FÄRG. (olj- 17241878. olje- 1685 osv. oljo- 16281836) färg (se färg, sbst.1 2) bestående av färgämne inblandat i ngn torkande olja. 2Saml. 4: 111 (1628). HantvB I. 1: 93 (1934). Ssgr: oljefärgs-, stundom oljefärg-anstrykning. (-färgs-) äv. konkret. AHB 131: 3 (1887). HantvB I. 1: 142 (1934). -film. (-färgs-) tekn. tunn hinna av oljefärg. HantvB I. 1: 127 (1934). -kopia. (-färgs-) utförd i oljefärg. ActaHortBerg. III. 2: 49 (1903). -lukt. (-färgs-) AHB 12: 9 (1865). -måla. (-färg- 1900. -färgs- 1928 osv.) måla (ngt) med oljefärg, oljemåla; nästan bl. i p. pf. o. ss. vbalsbst. -ning (se nedan). Tamm SammansOrd 17 (1900). Helt oljefärgsmålade golv. Stiernstedt Mitt 1: 81 (1928). -målning. (-färgs-) målning med oljefärg; oljemålning (se d. o. 1 o. 2). ConvLex. 3: 106 (1824). Linolja .. nyttjas förnämligast till fernissor för oljefärgsmålning. Berzelius Kemi 4: 305 (1827). HantvB I. 1: 124 (1934). -porträtt. (-färgs-) utfört i olja. UpplFmT 1: 41 (1871). -pänsel. (-färgs-) för målning med oljefärg. AHB 12: 14 (1865). -tapet. (-färgs-) 1) (förr) tapet bestående av oljemålad väv. 2SvKulturb. 1—2: 160 (1797). 2) papperstapet för vars färger linolja användes som bindemedel. Form 1933, s. 160. HantvB I. 1: 257 (1934). -tavla. (-färgs-) utförd i olja. DA 1808, nr 47, s. 3. -tryck. (-färg- 1873. -färgs- 1885 osv.) på litografisk väg framställt flerfärgstryck; i sht konkret, om dylikt tryck åt vilket man gm fernissning o. reliefprägling sökt ge karaktär av oljemålning, oljetryck. UB 1: 657 (1873). Ett oljefärgstryck av kungliga familjen. Oljelund GrRidd. 19 (1926).
-FÄRGA, v. (numera knappast br.) oljemåla; i sht i p. pf. Scherping Cober 1: 209 (1734). Ett Fönster i nordvästra Kammaren oljefärgas. VDAkt. 1845, nr 530. SD 1899, nr 597, s. 3. —
-FÖRANDE, p. adj. (olj- 1858. olje- 1888 osv.) som innehåller olja; dels om växt l. växtdel, frukt o. d., dels om bärglager, landområde o. d. Agardh Vextsyst. 58 (1858). Att Nya Guineas berggrund innesluter oljeförande lager. Ymer 1918, s. 327. —
-FÖRBRUKARE.
-FÖRBRUKNING. Nerén HbAut. 1: 191 (1911).
-FÖREKOMST~102, äv. ~200. särsk. konkret, = -fyndighet. Ymer 1918, s. 327. —
-FÖRGYLLD, p. adj. jfr -förgyllning. AHB 131: 123 (1887).
-FÖRGYLLNING. förgyllning av trä, skinn o. d. varvid bladguld anbringas på en grund av linolja m. m. Almström KemTekn. 2: 345 (1845).
-FÖRSILVRAD. jfr -förgylld. AHB 131: 123 (1887).
-FÖRSILVRING jfr -förgyllning. AHB 131: 123 (1887).
-GARVNING. garvning med fettämnen, sämskgarvning. Liedbeck KemTekn. 725 (1867). WoJ (1891).
-GAS. (olj- 18251899. olje- 1834 osv.) brännbar gas framställd ur mineralolja. DA 1825, nr 9, s. 2. TT 1898, K. s. 72. —
-GLANDEL. (olj- 1834. olje- 18821910) bot. glandel (se d. o. 2) som avsöndrar en flyktig olja. Wikström ÅrsbVetA 1834, s. 77. —
-GLANS. (olj- 1847. olje- 1887 osv.) härrörande av olja. Trana Psych. 2: 20 (1847).
-GLAS. (olj- 1804. olje- 15831897. oljo- 15411615 (i biblisk stil))
1) (numera bl. tillf.) glaskärl till förvaring av olja. Tå toogh Samuel itt olio glasz, och gööt vppå hans hoffuudh. 1Sam. 10: 1 (Bib. 1541).
2) (förr) liten oljelampa av glas. Wetterhoff Skog 1: 195 (1883). Lagerlöf Antikr. 191 (1897).
-GLÄNSANDE, p. adj. jfr -glans.
-GROM. (†) = -bärma. Schroderus Comenius 383 (1639).
-GRUMMEL. (olj- 1815. olje- 16521852) (†) = -bärma. Wollimhaus Ind. (1652). ÖoL (1852).
-GRUND, r. l. m. (i fackspr.) grund (se grund, sbst.1 I 3 b) bestående av oljefärg. Holmberg 1: 1038 (1795). HantvB I. 1: 205 (1934).
-GRUVA, r. l. f. (numera knappast br.) gruva (se gruva, sbst.3) varur bärgolja hämtas. VetAH 1740. s. 202 (om Osmundsbärget i Dalarna). SvGeolU C 57: 48 (1883; om Osmundsbärget i Dalarna).
(1, 3) -GRÖN, adj. (olj- 1934. olje- 1825 osv.) oljigt grön; olivgrön. JernkA 1825, 1: 166. FoFl. 1928, s. 86. —
-GRÖNT, n. (olj- 18151894. olje- 1894 osv.) (i fackspr.) visst grönt färgämne; av. om färgnyansen. Synnerberg (1815). HantvB I. 1: 158 (1934).
-GÅNG; pl. -ar. (olj-) bot. i växtdel: gång (se d. o. III 1 e) innehållande olja. Areschoug LbBot. 191 (1863). Rosendahl Farm. 243 (1895).
(3) -GÅRD. (olje- 16351807. oljo- 15411862) [fsv. olio gardher] (†) planterad samling av olivträd; jfr gård, sbst.1 4 a. 1Sam. 8: 14 (Bib. 1541; ännu hos Melin HelSkr. (1862); Bib. 1917: olivplanteringar). Agrell Maroco 2: 37 (1796, 1807). Ssg: oljegårds-mästare. (†) jfr örtagårds-mästare. Schroderus Comenius 383 (1639).
-HALT, r. l. f. (olj- 1891. olje- 1895 osv.) jfr halt, sbst.1 1. Nathorst Gödn. 5 (1891). Rosornas oljehalt. Elfving Kulturv. 216 (1895).
-HALTIG. (olj- 18271906. olje- 1884 osv.) jfr haltig 1. Oljhaltiga vextämnen. Berzelius Kemi 4: 295 (1827). HantvB I. 1: 142 (1934).
-HAMN. hamn (se hamn, sbst.3 1) l. (vanl.) del av hamn där tankfartyg med last av mineraloljor kunna lossa sin last gm direkt pumpning av oljan till där befintliga stora oljetankar; äv. om hamn varifrån mineraloljor utskeppas. SvD(A) 1927, nr 176, s. 7. VFl. 1928, s. 38. —
-HANDEL. (olj- 1804. olje- 1785 osv.) abstr. o. konkret. Möller 2: 534 (1785).
-HANDLARE. (olj- 1804. olje- 1785 osv.) Möller 2: 534 (1785).
-HATT.
1) hatt (se d. o. 1) av tyg impregnerat med olja, ”sydväst”. HeimdFolkskr. 12: 16 (1894).
2) (numera knappast br.) oljeisolator; jfr hatt 3 j. 2UB 3: 110 (1897).
-HEN, förr äv. -HENA. (olj- 18151855. olje- 17471889. oljo- 1754) (numera bl. i vissa trakter, starkt bygdemålsfärgat) oljesten. Wallerius Min. 68 (1747). Björkman (1889).
-HINNA, r. l. f. mycket tunt lager av olja. Almquist Hals. 466 (1896). HufvudkatalSonesson 1920, 1: 606. —
-HO, r. l. f. (föga br.) jfr ho, sbst.1 1. Rålamb 10: 45 (1691). JernkA 1888, s. 82. —
-HORISONT. i sht astr. artificiell horisont bestående av en skål med olja vars yta anger den naturliga horisontens plan. VetAH 1801, s. 277. —
-HORN. (olje- 16401880. oljo- 15411628) (förr) förvaringskärl av horn för olja l. innehållande olja. 1Kon. 1: 39 (Bib. 1541; äv. i Bib. 1917).
-HUS. (olj- 18341877. olje- 1829 osv.) (mindre) behållare för olja; jfr hus 9.
a) i oljelampa av visst slag l. i fotogenlampa. JernkA 1829, Bih. s. 59. Nilsson HistFärs 23 (1940).
b) (numera mindre br.) på maskin l. maskindel o. d.: behållare för smörjolja. JernkA 1879, s. 217. Nerén (1930).
-HÄRDA, -ning. i sht metall. härda (en stålpjäs) i olja; nästan bl. i pass., i sht i p. pf., o. ss. vbalsbst. -ning. JernkA 1881, s. 100. TSjöv. 1890, s. 57. —
-IMMERSION. fys. jfr immersion 2. Mikroskop, deribland ett med akromatisk lins för oljeimmersion. BtRiksdP 1893, 8Hufvudtit. s. 18. Ssg: oljeimmersions-lins. fys. jfr immersions-lins. BtRiksdP 1892, 8Hufvudtit. s. 165. —
-IMPORT.
-IMPORTÖR.
-IMPREGNERAD, p. adj. impregnerad medelst olja. TT 1900, Allm. s. 205. —
-IMPREGNERING. jfr -impregnerad. JernkA 1909, s. 331. jfr: Cellväggarnes .. oljeimpregnering. BotN 1888, s. 69 (i vissa arter av växtsläktet Potamogeton).
-INDUSTRI. industri för utvinning av oljor o. fett av vegetabiliskt l. animaliskt ursprung l. för framställning av mineraloljor. 2NF (1914). Den vegetabiliska oljeindustrien. SvD(B) 1927, nr 178, s. 6. —
-ISOLATOR. (i sht förr) el.-tekn. isolator (se d. o. b β) försedd med rännor som fyllas med olja. JernkA 1889, s. 379. NoK 14: 19 (1922).
-KAKA. (olj- 18041912 (: Oljkaksblandningen). olje- 1756 osv. oljo- 15411859)
1) (†) kaka av bröd bakat med olja. (Mannat) hadhe en smaak såsom een oliokaka. 4Mos. 11: 8 (Bib. 1541; ännu i öv. 1864). Jag vänder mig hemåt, / Väntad af ärter och lök och min oljekaka på bordet. Adlerbeth HorSat. 29 (1814). särsk. i bild, om ”tilltugg”. Bellman (BellmS) 5: 84 (1783).
2) i sht lant. kaka bestående av biprodukter vid pressning av olja ur fettrika fröslag, foderkaka. VetAH 1756, s. 30. SFS 1943, s. 542. Ssgr (till -kaka- 2, i sht lant.): oljekaks-, äv. oljekak-blandning. (-kaks-) konkret. LAHT 1911, s. 646. -kross. (-kak- 1883. -kake- 18851932. -kaks- 1871 osv.) för krossning av oljekakor. NerAlleh. 1871, nr 96, s. 4. -krossare, r. l. m. (-kaks-) oljekakskross. SFS 1893, nr 1, s. 9. -mjöl. (-kak- 18851935. -kaks- 1885 osv.) pulver bestående av krossade oljekakor. Nathorst Koladug. 95 (1885). -äggvita. (-kaks-) förekommande i oljekakor. LAHT 1920, s. 287. —
-KAMMARE. i sht tekn. behållare för olja; jfr kammare, sbst.2 6. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 106. särsk. i tobakspipa: behållare där tobaksoljan samlas. SvD(A) 1924, nr 306, s. 9. —
-KANAL. smalare rör l. gång för olja; jfr kanal 1. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 212. särsk. bot. i växt l. växtdel; jfr kanal 1 b. Wikström ÅrsbVetA 1830, s. 41. KommentSvFarm. 573 (1904).
-KANNA. (olja- 1713. olje- 1664 osv.) förvaringskärl för olja; jfr kanna, sbst.2 1; numera ofta om förvaringskärl för smörjolja, försett med pip genom vilken olja kan tillföras den del av en maskin o. d. som skall smörjas. 1 lijten Ollie kanna med lock och pijp. BoupptSthm 9/6 1669. KatalInstallAsea 1931, s. 217. jfr BoupptSthm 7/6 1664 (: Bläck Oliekanna).
(1 c) -KAR. (olje- 15531902. oljo- 15411566) [fsv. olio kar] (†) förvaringskärl för olja; jfr kar, sbst.1 1. All oliokaar, som embetet (vid tabernaklet) tilhöra. 4Mos. 4: 9 (Bib. 1541; Bib. 1917: oljekärl). Hildebrand Medelt. 3: 698 (1902; om ä. förh.).
(1 b) -KARAFF. 7. st. Olje och Ättike Caraffer. BoupptVäxjö 1816. Dubbel oljekaraff i glas. DN(B) 1934, nr 220, s. 6.
(1 b) -KARAFFIN. (†) jfr -karaff. 2. st: Slipade Ettike- och olje Caraphiner. ÅgerupArk. Bouppt. 1744. DA 1808, nr 22, s. 5. —
-KAUTSCHUK. konstgjord kautschuk l. kautschuksurrogat som framställes gm behandling av olja med svavel; jfr faktis. 2UB 8: 604 (1900). VaruhbTulltaxa 1: 222 (1931).
-KITT. (olj- 1804. olje- 1834 osv.) berett av torkande olja o. pulveriserade mineralämnen. Stål Byggn. 1: 238 (1834). HantvB I. 1: 95 (1934).
-KITTEL. (olje- 18181897. oljo- 16911763 (om bibl. förh.)) kittel vari olja kokas. Evangelisten Johannes .. kastades i en siudande Olliokiättel, men medelst Guds försyn kom han der ifrån skadelös. Dryselius Monarchsp. 170 (1691). En svafvelsjö, som kokade som en oljekittel. Lagerlöf Antikr. 34 (1897).
-KLÄDER. (olj- 1852. olje- 1867 osv.) kläder av oljetyg. Wetterbergh KärlAff. 141 (1852). Ssg: oljeklädes- l. oljekläders-fabrik. (-kläders- 1922 osv. -klädes- 1921 osv.) RTKatal. 1921, 3: 102. —
-KONCERN. sammanslutning av flera oljebolag. —
-KONCESSION. tillstånd att eftersöka och utvinna mineralolja. —
-KOPP. (olj- 1804. olje- 1890 osv.) tekn. smörjkopp avsedd för olja. Björkman (1889).
-KRAFTFODER~020. lant. oljehaltigt kraftfoder. —
-KRAN. jfr kran 4. Nerén HbAut. 1: 8 (1911).
(1 b, c) -KRUKA. (olj- 1804. olja- 1589. olje- 1578 osv. oljo- 1538c. 1755) kruka (se kruka, sbst.2 1) för förvaring av olja. VarRerV 26 (1538). Tagh oliokrukona och giwt then vth på hans hoffuudh. 2Kon. 9: 3 (Bib. 1541). Cannelin (1921). särsk. [med anspelning på den bibliska berättelsen om änkans oljekruka i 2Kon. 4: 1—7] i uttr. änkans oljekruka, i jämförelse, för att beteckna ngt som till synes är outtömligt. Bålarna voro, som enkans oljekruka; de fyldes och tömdes oupphörligt. Palmær Eldbr. 109 (1851). 2SAH 40: 456 (1865).
(1 b) -KRUS. (olje- 1679 osv. oljo- 1712c. 1755) jfr krus, sbst.3 Swenskt Theen .. 1. Ollie Kruus. BoupptSthm 20/8 1679. BoupptVäxjö 1825. Östergren (1933).
-KRÄMARE. (olj- 1804. olje- 17381828. oljo- 16401741) (†) oljehandlare. Linc. (1640; under olearius). Heinrich (1828).
(3) -KRÖNT, p. adj. (†) krönt med olivkvistar; bildl. Stagnelius (SVS) 1: 14 (1813).
-KUNG. (i fråga om utländska förh., vard. o. skämts.) person som intager en dominerande ställning inom storföretag som utvinna l. förädla mineralolja; jfr konung 4 d. SvD(A) 1928, nr 206, s. 7. —
-KVARN. (olj- 1891. olje- 1587 osv. oljo- 16401737) [fsv. olea quern (GU C 20 1: 51)] kvarn l. industriell anläggning för framställning av vegetabilisk olja. Helsingius (1587). Linné Sk. 189 (1751). Dædalus 1944, s. 43.
(3) -KVAST. (†) knippe av olivkvistar; jfr kvast 3 c. Marci Und. 7 a (1579).
(3) -KVIST. (olje- 1626 osv. oljo- 15411884 (i bibl. stil)) [fsv. olio qvister] (i sht i högre stil) kvist av olivträd. Neh. 8: 15 (Bib. 1541). Olliequistar wore vpsatte, til itt Fredztekn. Schroderus Liv. 384 (1626). Wirsén Sång. 175 (1884; i bild). särsk. i bild, ss. symbol för fred l. fridsamt sinnelag o. d. Vi (polacker) åstunde heldre Fred än krig, heldre Ollje qvistar än Lager-Crantzar. Nordberg C12 1: 334 (1740). Topelius Fält. 4: 504 (1864).
-KYLARE, r. l. m. tekn. anordning för kylning av olja. SvMotT 1927, s. 995. —
-KYLD, p. adj. i sht el.-tekn. kyld medelst olja. För större effekter användas oljekylda transformatorer. Elfving Starkstr. 125 (1909). HantvB I. 2: 162 (1934).
-KÄLLA. ställe där bärgolja kommer fram l. upphämtas ur jorden; jfr -brunn. Berlin Lrb. 169 (1876). SvFl. 1940, s. 38. —
-KÄLLARE. (olj- 1804. olje- 1805 osv. oljo- 1640) till förvaring av olja. Linc. (1640; under olivina). SFS 1919. s. 163. —
-KÄRL. (olj- 1804. olje- 1805 osv. oljo- 1640) till förvaring av olja. Linc. (1640; under gemellar). HufvudkatalSonesson 1920, 6: 116.
(3) -KÄRNA. (†) olivkärna. Schroderus Dict. 27 (c. 1635). Linc. (1640; under samsa).
-KÖRTEL. (olj- 1855. olje- 17851865)
1) (mindre br.) på fågel: gumpkörtel. Möller 2: 997 (1785). Heinrich (1828).
2) bot. (föga br.) hos vissa växter: hålrum innehållande eterisk olja. Åstrand 2: 201 (1855).
-LACK. (olj- 1874 (: oljlacksfernissor). olje- 1845 (: Oljelackfernissor) osv.) lösning av ngt harts i olja, använd vid målning. 2UB 7: 519 (1903). VaruhbTulltaxa 1: 178 (1931). Ssgr: oljelack-, stundom oljelacks-fernissa, r. l. f. (-lack- 1845 osv. -lacks- 1874) Almström KemTekn. 2: 340 (1845). SFS 1922, s. 308. -färg. (-lack-) jfr färg, sbst.1 2. HantvB I. 1: 94 (1934).
-LAGER, n. särsk. motsv. lager, sbst.3 1 a: lager vari bärgolja finnes. KemT 1900, s. 166. Rönnholm EkonGeogr. 97 (1907).
-LAMPA. (olj- 18181874. olje- 1680 osv. oljo- 1888) lampa vari ljus alstras gm förbränning av olja (i senare tid äv. av fotogen). BoupptSthm 11/5 1680. Fatab. 1938, s. 182. —
-LASERAD, p. adj. jfr lasera 1. Oljelaserade eller fernissade väggar. Key HjälpDSjälv 74 (1917).
-LASERING.
-LEDNING. konkret; särsk. om rörledning genom vilken bärgolja transporteras längre väg. JernkA 1897, s. 245. —
-LEN, adj. (olje- 1842 osv. oljo- c. 1755) len som olja; äv. bildl. Schultze Ordb. 2734 (c. 1755). Rafaello Sanzio da Urbino! ligger icke hemligheten af hela hans konst .. antydd i .. det oefterhärmligt oljelena .. i hans namn? Sturzen-Becker 2: 57 (1842, 1861).
-LETARE. person som söker efter förekomster av bärgolja. Mörne ÄventV 305 (1929).
-LETNING. jfr -letare. TT 1942, Bergsv. s. 5. —
-LIK, adj. Rinman 2: 1171 (1789).
-LIN.
1) lin som odlas för sina oljerika fröns skull; jfr lin 1. SFS 1942, s. 1949. SvD(B) 1948, nr 226, s. 2.
2) (†) mycket fint lin som är glatt, som om det vore insmort med olja. Valtinson OljSilkLin A 2 b (1751). Svenskt oljelin. GbgMag. 1762, s. 260. —
-LUKT. lukt av olja. Lindfors (1824).
(3) -LUND. (i vitter stil) olivlund. Hallström Skogsl. 1 (1904).
-LYKTA, r. l. f. jfr -lampa. NDA 1863, nr 268, s. 1. Almquist VärldH 5: 466 (1933).
-LÅS. anordning varigm en rörledning o. d. hålles avspärrad från fria luften medelst olja i en krök i ledningen o. d.; jfr vatten-lås. Almquist Häls. 466 (1896). Gasklocka, stor behållare, med vatten- eller oljelås. Bergendahl 51 (1919).
(3) -LÖV. (olje- 1791. oljo- 1836) (†) olivlöv. Murberg FörslSAOB Bih. (1791). Brunius Metr. 90 (1836).
-MADIA. (olj- 1904. olje- 18511899) växten Madia sativa Mol., av vars frön olja utvinnes. Torén Rebau o. Hochstetter 186 (1851). Lyttkens Växtn. 72 (1904).
-MAGNAT. jfr -kung. Renner Berge o. Lanier 287 (1930).
-MJUK. bildl.: mjuk som olja. Med Silkes-leena Ord och Löften Olje-miuka. Spegel GW 251 (1685).
-MJÖL. (olj- 1833. olje- 18111886. oljo- 18131817) pulver av krossade oljekakor; äv.: pulverformig återstod efter extraktion av olja ur oljerika frön. VGR 1811, Verif. s. 60. Juhlin-Dannfelt 296 (1886).
-MODER. [jfr t. ölmutter] (†) = -bärma. Trozelius Rosensten 200 (1752). Schultze Ordb. 3129 (c. 1755).
-MOTOR. tekn. förbränningsmotor för tyngre, mera svårflyktiga bränslen, råoljemotor. KatalIndUtstSthm 1897, s. 277. Dædalus 1936, s. 124. —
-MÅLA. (olj- 1878. olje- 1852 osv.) måla (ngt) med oljefärg. SvT 1852, nr 32, s. 1. Segelduk som .. oljmålades. Norman GossLek. 75 (1878). SFS 1936, s. 281. —
-MÅLARE. (mindre br.) konstnär som målar i olja. Scheutz Ritk. 207 (1832). Strindberg TjqvS 5: 14 (1886, 1909).
-MÅLERI. målning med oljefärg (såväl i fråga om hantvärksmålning som om konstnärlig målning). (Hubert van Eyck) gör .. underbara framsteg i oljemåleriet. Upmark Lübke 691 (1872). HantvB I. 1: 51 (1934).
-MÅLNING. (olj- 18271878. olje- 1786 osv.)
1) målning med oljefärg (såväl i fråga om hantvärksmålning som om konstnärlig målning). Björkegren 2020 (1786). Berzelius Kemi 4: 294 (1827).
2) konst. konkret: målning utförd i olja. Eichhorn Stud. 2: 133 (1869, 1872). 2SvKulturb. 1—2: 172 (1934). Ssgr (till -målning 1): oljemålnings-teknik. HantvB I. 1: 39 (1934). -tryck. (†) oljefärgstryck. Pasch ÅrsbVetA 1843, s. 14. UB 1: 671 (1873).
(3) -ODLING. (enst.) olivodling. NF 1: 1044 (1876).
-OSANDE, p. adj. som osar av olja. Oljeosande lampor. Björnberg RimmTank. 100 (1891).
-PALM. (olj- 18411910. olje- 1803 osv.) palmen Elæis guineensis Jacq., ur vars frukter o. frön olja utvinnes; äv. om palmen Corozo oleifera Bail. Regnér Begr. 282 (1803). Fries Ordb. (c. 1870). Simmons Jönsson 111 (1935).
-PAPPER. oljat papper. Murberg FörslSAOB Bih. (1791). SFS 1907, nr 89, s. 11. —
-PIPA. (olj- 1804. olje- 18141830) (†) jfr -fat. Wikforss (1804). LdVBl. 1830, nr 13, s. 4. —
-PLANTA, r. l. f. (olje- 18051910. oljo- 1655) växt från vilken olja utvinnes. Visb. 3: 247 (c. 1655). Jönsson Gagnv. 288 (1910).
-PLANTERING. (olje- 1745. oljo- 1818) plantering av växter från vilka olja utvinnes; abstr. o. konkret. Linné Gothl. 240 (1745). Atterbom Minn. 446 (1818).
-PORTRÄTT. jfr -målning 2. Eichhorn Stud. 2: 61 (1872).
-POTTA. (olje- 1652c. 1734. oljo- 1640) (†) kärl till förvaring av olja; jfr -flaska, -kruka. Linc. (1640; under lecythus). HC12H 1: 120 (c. 1734).
-PRESS. (olj- 1796, 1807. olje- 1746 osv. oljo- 16401882 (i bibl. stil)) [fsv. olio präs] för utpressning av olja ur frön. Linc. (1640; under trapes). Fatab. 1938, s. 162. —
-PRESSARE. person som sköter en oljepress. Möller (1790). Deledda Aska 59 (1928).
-PRESSNING. (olj- 18321910. olje- 1748 osv. oljo- 1749) utpressning av olja ur frön. Lagerbring HistLit. 194 (1748). Rosman BjärkSäb. 1: 225 (1923). Ssg: oljepressnings-industri. SFS 1893, nr 101, s. 2. —
-PRODUCERANDE, p. adj. om landområde o. d.; särsk. i fråga om mineralolja. 2NF 37: 615 (1925).
-PRODUKTION.
-PROV. provning av olja; äv. konkret: viss kvantitet olja som provas. Ekbohrn (1868). NF 5: 118 (1881; konkret). JernkA 1908, s. 98. —
-PROVARE, r. l. m. apparat för provning av olja. KatalInstallAsea 1931, s. 260. —
-PROVNING. provning av olja för att utröna dess eldfarlighet l. dess lämplighet ss. smörjmedel o. d. JernkA 1897, s. 79. —
-PUMP. (olj- 1889. olje- 1881 osv.) i sht tekn. för pumpning av olja. Frykholm Ångm. 263 (1881).
-PUNG. (olj- 1847. olje- 18331871) (†) zool. hos bäver: körtelpung som innehåller bävergäll; äv. om liknande organ hos vissa andra djur. TLäk. 1833, s. 443. Lilljeborg Däggdj. 361 (1871).
-PUNKTERAD, p. adj. (olj- 18971919. olje- 1897) bot. om blad: försedd med oljeglandler som genomsläppa ljuset, så att de synas som genomskinliga punkter; då bladet hålles mot dagern. Rosendahl Farm. 514 (1897).
-PÅSE. sjöt. påse av säckväv o. d. som fylld med olja hänges utombords på fartyg, för att den utsipprande oljan skall dämpa vågorna. PT 1892, nr 261, s. 1. —
-RAFFINADERI. (olj- 1833. olje- 1876 osv.) jfr -raffinering. JournManuf. 3: 194 (1833). SFS 1938, s. 765. —
-RAFFINERI. (†) = -raffinaderi. JernkA 1847, s. 319. —
-RAFFINERING. (olj- 1853. olje- 1902 osv.) raffinering av olja; i fråga om såväl vegetabilisk olja som mineralolja. Dalin (1853). SvUppslB (1934).
-RAND.
1) rand av olja. Rinman 2: 1189 (1789).
2) rand innehållande olja.
a) bot. kanal innehållande olja. Hartman Fl. LXVII (1832). Forssell InlBot. 153 (1888).
b) i sht tekn. urgröpning i ytan av en maskindel o. d., avsedd att tillföra smörjolja. EldhandvSkjutsk. 2: 85 (1877).
-RAPS. växten Brassica Napus oleifera DC., vars frön äro rika på olja; jfr kål-raps. Rebau NatH 2: 117 (1879).
-RENARE, r. l. m. apparat för rening av olja. TT 1891, s. 266. —
-RENING. (olj- 1833 (: oljreningsanstalt). olje- 1895 (: Oljereningsapparater) osv.) rening av olja; särsk. av använd smörjolja. 2NF 26: 88 (1917). Ssgr: oljerenings-anstalt. (†) oljeraffinaderi. JournManuf. 3: 192 (1833). -apparat. oljerenare. SD 1895, nr 284, s. 1. —
-RIK. (olj- 18041912. olje- 1790 osv.) som innehåller mycken olja; dels om växt l. växtdel l. om del av djurkropp, dels om bärgart; äv. om land o. d.: rik på mineralolja. Möller (1790). Oljerika växter. Retzius FlVirg. 76 (1809). (Hajens) oljerika lefver. Quennerstedt StrSkr. 1: 21 (1866, 1919). Den oljerika alunskiffern. TurÅ 1930, s. 36. —
-RIVEN, p. adj. om färgämne: riven i olja. HjelpMåln. 35 (1857). HantvB I. 1: 142 (1934).
-ROCK. rock av oljetyg. Bergström HbJagtv. 34 (1872).
-RUM. (olj- 1895. olje- 1878 osv.)
1) bot. i växt l. växtdel: hålrum innehållande olja. NF 2: 1275 (1878).
2) i byggnad: rum till förvaring av olja. BtRiksdP 1899, 6Hufvudtit. s. 149. —
-RÄTTIKA. (olj- 18551911. olje- 1853 osv.) växten Raphanus sativus oleiferus Metzg., med oljerika frön. Dalin (1853).
-SAMLARE. i sht tekn. anordning för uppsamling av olja. TT 1873, s. 162. särsk. i tobakspipa. KatalNK 1915, Vår. s. V. —
-SCHAMPONERA, -ing. schamponera med begagnande av ngn olja. SDS 1948, nr 282, s. 6. —
-SEPARATOR. tekn. separator (centrifug) för rening av olja. Nerén (1930).
-SJUDNING. (†) framställning av olja gm kokning. Fischerström 1: 13 (1779). Dens. Mäl. 186 (1785).
-SKIFFER. (olj- 1873. olje- 1908 osv.) geol. bituminös skiffer som innehåller av kolväten bestående bitumen i så stor mängd att det kan avdestilleras ss. olja. UB 3: 198 (1873). TT 1941, Bergsv. s. 33. —
-SKIKT. tunt lager av olja. TT 1902, M. s. 12.
(3) -SKOG. (olje- 1805 osv. oljo- 18091901) (numera bl. tillf.) olivskog, olivlund. Nordforss (1805). Melander UnderlL 385 (1912). särsk. bildl. Du ser mitt humlebruna skägg / och hårets oljoskog. Karlfeldt FridLustg. 120 (1901).
-SKÅL. (olj- 1804. olje- 1911 osv. oljo- 1858) särsk. om skål med olja för belysning. Wikforss 2: 256 (1804). Vekens eldtunga, som fladdrade på botten af den nästan tomma oljeskålen (osv.). Wester Aksakov Fam. 267 (1911). Sak. 4: 2 (Bib. 1917).
(3) -SKÖRD. (olj- 1853. olje- 18051893. oljo- 1818) (numera föga br.) olivskörd. Nordforss (1805). Atterbom Minn. 341 (1818). Lundell (1893).
-SLAGARE. (olje- 1738 osv. oljo- 1669) [jfr t. ölschläger] (om ä. förh.) person som framställde olja ur oljehaltiga frön, urspr. gm att bearbeta fröna gm hammare o. stampvärk; jfr uttr. slå olja (se under olja, sbst. 1). Risingh KiöpH 90 (1669). En skicklig Oljeslagare kan bekomma tjenst. LdVBl. 1832, nr 27, s. 4. Fatab. 1933, s. 125 (om förh. 1667).
-SLAGERI10104, äv. 30~102. framställning av olja ur oljehaltiga frön (se under -slagare); numera bl. konkret: industriell anläggning för framställning av vegetabilisk olja. RARP 16: 387 (1697). Privilegium på Oljeslageri af Rapsat i Lund. SvMerc. 1: 581 (1756). IllSv. 280 (1873). Malmö oljeslageri. AdrKalSthm 1921, s. 1581. Ssg: oljeslageri-kvarn. i oljeslageri: kvarn för krossning av frön. TT 1872, s. 225. —
-SLAGNING. (om ä. förh.) framställning av olja ur oljehaltiga frön; jfr -slagare. Almström KemTekn. 2: 100 (1845). LAHT 1923, s. 410. —
-SLIP, n. (i fackspr.) avfall efter slipning på oljesten. Ericsson Ur. 208 (1897).
-SLIPA, -ning. slipa (trä) med olja o. pulveriserad pimsten. AHB 117: 41 (1883).
-SMAK. smak av olja. Schultze Ordb. 4588 (c. 1755).
-SMÖRJANDE, n. (†) smörjning med olja. (Prästerna) vnderstodo sigh medh .. Oljesmörjande och enkannerlige Beswärjelser at vthjaga Dieflar. Schroderus Os. 2: 193 (1635).
-SMÖRJELSE. (olje- 1920. oljo- 15281566) konkret: smörjelse bestående av olja. (Konfirmationen skulle ske) medh Olio smörielse, then biscopen wigdt haffuer på skära Toorsdagh. OPetri Sacr. 11 a (1528).
-SOCKER. (olj- 18271923. olje- 18021927)
1) (numera mindre br.) farm. blandning av socker o. eterisk olja. Linderholm 502 (1802). Kjellin (1927). jfr anis-oljesocker.
2) (numera knappast br.) kem. glycerin. Berzelius Kemi 4: 362 (1827). 2NF 20: 625 (1914).
(3) -STAM. (†) olivstam. Adlerbeth Buc. 81 (1807).
-STAMP. (förr) stampvärk för framställning av vegeta. bilisk olja; jfr uttr. stampa olja (se under olja, sbst. 1). Möller 518 (1802). UB 4: 64 (1873).
-STAMPARE. (†) jfr -stamp samt -slagare. Nordforss (1805). Lindfors (1824).
-STEKT, p. adj. stekt i olja. De oljestekta fiskarna. Laurin 2Minn. 462 (1930).
-STEN. (olj- 18331889. olje- 1668 osv. oljo- 17451787) brynsten (av god kvalitet) vilken fuktas med olja för slipning av finare värktyg. BoupptSthm 1669, s. 17 (1668). HantvB I. 7: 182 (1939).
-STOP. (†) till förvaring av olja. HovförtärSthm 1711, s. 1385. Därs. 1713, s. 1571. —
-STRYKA, -ning. stryka l. måla (ngt) med olja; särsk. i p. pf. o. ss. vbalsbst. -ning. Rothstein Byggn. 550 (1859). De gula, oljestrukna väggarna. Bergman MVBar. 270 (1926).
-STRÖMBRYTARE~0200, r. l. m. el.-tekn. med kontakterna inneslutna i ett kärl med olja. Elfving Starkstr. 182 (1909).
-STRÖMSTÄLLARE~0200, r. l. m. el.-tekn. oljeströmbrytare. 2NF 27: 421 (1918).
-STYCKE. (†) oljefärgstavla. HH XXV. 2: 17 (1809).
-STÅND. tekn. om den höjd dit oljan når i en behållare o. d.; jfr vatten-stånd. Nerén BilB 3: 208 (1928). Ssgr (tekn.): oljestånds-glas. glas varigenom oljeståndet kan iakttagas. Lundberg Lok. 218 (1902). -mätare, r. l. m. Nerén BilB 1: 9 (1928). -visare, r. l. m. angivande oljeståndet i en maskindel o. d. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 173. —
-STÄLL.
1) (†) i uttr. olje- och ättiksställ, bordsställ (se d. o. 2) för flaskor med olja o. ättika. BoupptVäxjö 1822. Därs. 1824.
2) omgång oljekläder. Holmström Däck 236 (1927).
-STÄNKT, p. adj. CVAStrandberg 2: 5 (1861). Wilhelm Tall. 30 (1919).
-SVART, n. svart sotfärg framställd ur bituminös lerskiffer. AHB 131: 14 (1887).
-SVART, adj. oljigt svart. Kjellgren SpanOd. 10 (1932). Oljesvart vatten. Östergren (1933).
-SYRA, r. l. f. (olj- 18211907. olje- 1845 osv.) kem. omättad alifatisk syra som förekommer i alla fettarter, i sht i de flytande. Berzelius ÅrsbVetA 1821, s. 150. HantvB I. 1: 82 (1934). Ssgr: oljesyre-såpa. Almström Handelsv. 428 (1845). -tvål. WoJ (1891).
-SÅS. (föga br.) kok. majonnässås. Möller 2: 535 (1785). Cannelin (1921).
-SÄCK.
1) (†) zool. bävergällssäck. Retzius BrFlorman 81 (1830). Lilljeborg Däggdj. 360 (1871).
2) (mindre br.) sjöt. oljepåse. Smith 282 (1917).
-SÖTT, n. [efter t. ölsüss] (†) kem. = -socker 2. TT 1871, s. 366. Ekenberg (o. Landin) 360 (1890).
-TANK. (i allm. större) behållare till förvaring l. transport av olja. TT 1902, M. s. 82. —
-TANKFARTYG~102. för transport av olja. NoK 13: 183 (1922).
-TANKPRÅM~02. för transport av olja. VFl. 1927, s. 72. —
-TAVLA. (olje- 1852 osv. oljo- c. 1830) tavla målad i olja, oljemålning. Wennerberg Bref 1: 22 (c. 1830).
-TENN. (olje- 16711798 (: Oljetheens-talldrickar). olio- 1784) (†) visst slags tenn? BoupptSthm 5/12 1671. BoupptVäxjö 1786. Ssgr: oljetenn-, äv. oljetenns-fat. (-tenn-) BoupptVäxjö 1784. jfr: Siu stÿcken Stora olie fatz then (sannol. skrivfel för Olie thens fat). BoupptSthm 26/7 1654. -kanna. (-tenn-) HovförtärSthm 1713, s. 1571. -tallrik. (-tenn- 17841787. -tenns- 1798) BoupptVäxjö 1784. Därs. 1798.
-TORN, n. borrtorn vid borrning efter olja. Johnsson Essad Härligh. 12 (1930).
-TRANSFORMATOR. el.-tekn. elektrisk transformator med järnkärna o. lindningar anbragta i olja. 2UB 2: 462 (1901).
-TRUST. handel. monopolistisk sammanslutning mellan ägare av oljekällor, reningsvärk m. m. i avsikt att behärska marknaden. VFl. 1913, s. 43. —
-TRYCK.
1) oljefärgstryck; abstr. o. konkret. NF 5: 614 (1882; abstr.). Oljetryck funnos (på 1870-talet) även hos så kallat bättre folk. Linder Tid. 41 (1924). särsk. bildl., om ngt som förefaller lika banalt som ett oljetryck. Heidenstam Tank. 220 (1899). (August Blanches) allra grannaste målningar (dvs. skildringar) väcka (dvs. värka) ohjälpligt oljetryck. Sylwan SvLit. 374 (1903; i bild).
2) tekn. (det) tryck som utövas av oljan i en ledning l. en maskin o. d. JernkA 1908, s. 84. Ssgr (i allm. till -tryck 1): oljetrycks-artad, p. adj. Nordensvan SvK 257 (1892). -liknande, p. adj. Östergren (1933). -manometer. tekn. till -tryck 2. JernkA 1906, s. 615. -tapet. oljetryckt tapet. Oljetryckstapet för kök och tamburer. KatalÅhlénHolm 90: 142 (1925). -tavla. ArvikaT 1894, nr 48, s. 3. —
-TRYCKS-AKTIG. till -tryck 1 slutet. Levertin Diktare 122 (1898). (Konstnären vill icke med sina färger) frambringa några oljetrycksaktiga planscher. Laurin Skämtb. 456 (1908).
-TRYCKT, p. adj. tryckt med oljefärg. Oljetryckt ektapet. KatalÅhlénHolm 90: 141 (1925).
(3) -TRÄ. (olje- c. 1580 osv. oljo- 15261764) [fsv. olio trä]
1) (†) olivträd. Rom. 11: 17 (NT 1526; i bild). Tu skalt haffua olioträä j allom tinom landzendom. 5Mos. 28: 40 (Bib. 1541). Rydberg Dikt. 1: 20 (1878, 1882).
2) (numera föga br.) ved av olivträd. Lind (1749). Kjellin (1927). Ssg (till -trä 1): oljeträs-frukt (†) oliv. Lind (1738, 1749). Möller (1745, 1755).
(3) -TRÄD. (olj- 1812 (: oljträdsskolor)1882. olje- 1738 osv. oljo- 1541, 1713 osv.) (numera föga br.) olivträd. Arbetet vppå olioträdh felar, och åkranar bära inga födho. Hab. 3: 17 (Bib. 1541; Bib. 1917: olivträdets frukt slår fel; trol. sg. best. av -trä 1). Runius (SVS) 1: 304 (1713). Oljeträdet hörde till det förlofvade landets skatter. Elfving Kulturv. 94 (1895). Laurén Stenvall Lea 35 (1916). särsk. bildl.
a) [jfr motsv. anv. av lat. olea] (†) ss. symbol för fred. (Vi) kunna .. vara säkra under våra oljoträd åtminstone i år. MoB 10: 49 (1796). Lindfors (1824).
b) (†) om vintunna. Du känner ingen brist, fastän dig tryter bröd; / Ur oljoträdets famn drar du ditt öfverflöd. Bellman (BellmS) 4: 133 (1771). Därs. 152. Ssgr (numera föga br.): oljeträds-frukt. Möller (1790). Heinrich (1828). -lund. Wallin Bref 75 (1847). -skola, r. l. f. jfr träd-skola. JournLTh. 1812, nr 12, s. 4.
(3) -TRÄDGÅRD. (olje- 18051843. oljo- 16401889. -trä- 16401824. -träd- 18431889. -träs- 1640) [fsv. olio trä gardher] (†) område planterat med olivträd. Linc. (1640; under oletum). Björkman (1889).
-TRÖJA. jfr -rock. Ramsten 64 (1866).
-TUNNA. (olj- 1892. olje- 1790 osv.) avsedd för l. innehållande olja. Möller (1790).
-TVÅL. (olj- 18271876. olje- 1827 osv.) beredd av olja m. m. Berzelius Kemi 4: 369 (1827). AHB 135: 4 (1871).
-TYG. tyg som gjorts vattentätt gm impregnering med olja m. m. 2NF 19: 776 (1913). Ssg: oljetygs-byxor, pl. TurForskn. 7: 78 (1919).
-TÄT. ogenomtränglig för olja. SD(L) 1896, nr 579, s. 2. —
-UPPLAG~02. —
-UPPSAMLARE~0200, r. l. m. tekn. anordning för uppsamling av olja som möjligen kan spillas. TT 1893, Allm. nr 16, s. 2. —
-UTBYTE~020.
1) (mängd av) olja som kan utvinnas gm bearbetning av ngt ämne. KemT 1908, s. 53. Tjär- och oljeutbytet (vid torrdestillering av ved). HbSkogstekn. 172 (1922).
2) ombytning av smörjolja. Nerén BilB 1: 145 (1928).
-UTVINNING~020. Försök att exploatera alunskiffern för oljeutvinning. 2NF 37: 872 (1925).
-VEKE. (olje- 1917. oljo- 1685) för oljelampa. Spegel GW 34 (1685). Ramsten o. Stenfelt (1917).
-VÅGDÄMPARE~0200. sjöt. = -påse. FFS 1920, s. 636. —
-VÄV. jfr -tyg. Tenow Solidar 1: 91 (1905).
-VÄXT. (olj- 18431879. olje- 1813 osv.) växt som (i sina frukter l. frön) innehåller fet olja i sådan mängd att växten fått användning till framställning av olja. LAA 1813, s. 150. Juhlin-Dannfelt 246 (1886). Ssgr: oljeväxt-frö. SFS 1919, s. 1425. -odling. -slag. LAHT 1884, s. 195. —
-ÄKTA. om färgämne: som icke upplöses i olja. Kallstenius Oljem. 10 (1913).
-ÄMNE. (olj- 18431889. olje- 1898 osv. oljo- 1885) ämne som består av l. innehåller olja. Dalin FrSvLex. (1843; under oléine).
-ÄPPLE. (olj- 1865. olje- 18641897) (†) viss äpplesort vars skal förefalla vara oljiga. Eneroth Pom. 1: 70 (1864). LAHT 1897, s. 262.
D (numera bl. arkaiserande, ofta i högtidlig l. biblisk stil): OLJO-BAD, se C.
-BARN, pl. [jfr Luther: olekinder, Vulg.: filii olei, gr.: υἱοὶ τῆς πιότητος] (†) om väsen invigda med olja. Hwadh äro thenna tw olioträän .. widh Liwsastakan? .. (Svar:) Thet äro the tw oliobarn, som stå när honom som rådher offuer alt landet. Sak. 4: 14 (Bib. 1541; Bib. 1917: de två oljesmorda som stå såsom tjänare inför hela jordens Herre).
-BLAD, se C.
-BLÅ, sbst. (†) oljeblått (se C). HantvB I. 1: 367 (i handl. fr. 1568). År 1587 åtgingo för inredningsarbetet på Vadstena slott bl. a. följande färger och material: .. Linolia, Olioblå, Wattenblå, Mynia. Därs. (i handl. fr. 1587).
-BRUK, -BÄRG, -BÄRGNING, -BÄRMA, se C.
-DROS. (†) = olje-bärma (se C). Linc. (1640; under fraces).
-DRÄGG, se C.
-FIRMELSE. (-ferm-) (†) konfirmation medelst smörjelse med olja; jfr firma, v. Then oliofermelse som Bisperna haffua vnder Påuen alment brukat. LPetri KO 77 b (1561, 1571). KOF 1: 542 (c. 1618).
-FLASKA, se C.
-FLOD. flöde av olja. Helleberghet vthgööt migh olioflodhar. Job 29: 6 (Bib. 1541; Bib. 1917: klippan invid mig göt ut bäckar av olja).
-FRÖ, -FULL, -FÄRG, se C.
(3) -FÄRGA, adj. oböjl. (†) olivfärgad. Linc. (1640; under oleaginus). Serenius (1734; under olivaster).
-GLAS, se C.
(3) -GREN. olivgren; särsk. bildl., ss. symbol för fred. Spegel Oliw. B 4 a (1675).
-GÅRD, -HEN, -HORN, -KAKA, -KAR, -KITTEL, -KRUKA, -KRUS, -KRÄMARE, -KVARN, -KVIST, -KÄLLARE, -KÄRL, -LAMPA, -LEN, -LÖV, -MJÖL, -PLANTA, -PLANTERING, -POTTA, -PRESS, -PRESSNING, -SKOG, -SKÅL, -SKÖRD, -SLAGARE, -SMÖRJELSE, -STEN, se C.
-STÄNNIKA. (-stenicker, pl.) (†) flaska l. kanna till förvaring av olja. BtÅboH I. 1: 17 (1554).
-STÖTEL. (†) värktyg för krossning av oliver vid framställning av olja. Linc. (1640; under tudicula).
-TAVLA, -TENN, se C.
-TRAMPARE. (†) person som gm trampning krossar oliver för framställning av olja. Linc. (1640; under factor).
-TRÄ, -TRÄD, -TRÄDGÅRD, -VEKE, se C.
-VIGELSE. (†) invigning gm smörjelse med olja. LPetri Kyrkiost. 47 b (1566). Därs. 78 a. —
-ÄMNE, se C.
Avledn. (till 1): OLJA, v., se d. o. —
OLJAKTIG l. OLJEAKTIG, adj. (olj- (oli-) 1694 (: oliachtighet) osv. olje- (olie-) 1642 osv. oljo- 1727)
1) som liknar olja l. har samma egenskaper som olja; äv.: som innehåller olja. Then olieachtige Fuchtigheten (i vår kropp). Palmchron SundhSp. 27 (1642). Kärnorne (av meloner), som inuti äro söta och oljaktige. Fischerström 4: 465 (c. 1795). Flytande, oljeaktiga fettarter. SmSkrLandth. 29: 7 (1886).
2) som är (l. förefaller att vara) fuktad l. smord med olja. Murberg FörslSAOB Bih. (1791). Negrerne .. hafva .. glänsande oljaktig hud. Regnér Begr. 329 (1803). Avledn.: oljaktighet l. oljeaktighet, r. l. f. till oljaktig 1.
1) abstr. Serenius (1734). Boknötter .. hvilka med sin oljaktighet göra svinen så ansenligen feta. Bergius Underr. 3 (1781).
2) (†) konkret: oljeliknande l. fettartat ämne. Hafssaltet haar een oliachtighet vthi sig. Hiärne 1Anl. 90 (1694). At, i förening med .. Vatten, Syra och Jord (uppkomma) Oljaktigheter. Garney Masmäst. 168 (1791).
OLJERAD, p. adj. [jfr d. oliere, behandla l. insmörja (ngt) med olja] (†) fuktig av olja; oljaktig. Dhe medicamenter åth hästana som wore wåta och ållierade. KKD 10: 151 (1708).
OLJIG, se d. o.

 

Spalt O 597 band 19, 1950

Webbansvarig