Publicerad 1949   Lämna synpunkter
OCKLUDERA ok1lɯde4ra l. -lu-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE; jfr OCKLUSION.
Ordformer
(occl- 1902—1908. ockl- 1906 osv. okl- 1935—1944)
Etymologi
[jfr t. okkludieren, eng. occlude, fr. occlure; av lat. occludere, av ob (se OBDUCERA) o. claudere, stänga (jfr EXKLUDERA, INKLUDERA, KLAUSUL, sbst.1, KLOSTER m. fl.)]
1) (mindre br.) kem. om metall o. d.: i sig upptaga l. absorbera (en gas, ngn gg en vätska). TT 1902, K. s. 80. 2NF 24: 180 (1916).
2) meteor. intr. o. i pass., om cyklon: undergå det utvecklingsstadium, då ocklusionen (se OCKLUSION 3) håller på att genomföras. Sedan den primära cyklonen ockluderats, (uppstår) en ny .. söder och väster om densamma. Carell o. Edelstam 74 (1931). Meinander Flechtner Väd. 217 (1944; intr.).

 

Spalt O 184 band 18, 1949

Webbansvarig