Publicerad 1948   Lämna synpunkter
NÄRSK l. NÄRISK l. NARISK, adj.
Ordformer
(narisk (-esk) 1563—1571. nirsk 1559. näersk 1543—1586. närisk (ne-, -esk) 1534 (: Neresth, n. sg.), 1543—1563 (: Närest, n. sg.). närsk (ne-, nee-) 1523—1793)
Etymologi
[fsv. närdisk(er), närest, närst (i bet. 2), fnor. nerst (i bet. 2); till NAARDEN]
(†)
1) om tyg (kläde): som tillvärkats i l. kommit från (l. på annat sätt har samband med) staden Naarden i Holland; äv. om klädesplagg av dylikt tyg. En blodh (dvs. blå), nersk kiorthill. SkrGbgJub. 6: 324 (1594). jfr 2VittAH 3: 102 (1793).
2) (-isk (-esk) 1543—1563. -isth (-est, -esth) 1534—1563. -sk 1523—1596) substantiverat i n. sg., om tyg (kläde) som tillvärkats i l. kommit från Naarden. G1R 1: 153 (1523). Sakören .. Item Gudmundh Hokonsson (ådömdes) V (dvs. fem) march for nærsk han saaldhe for hagnist. JönkTb. 112 (1525). En blå engilst kiortiill fodratt m[ed] grønth nærsk. 2SthmTb. 2: 162 (1552). HFinLappm. 4: 71 (1596).

 

Spalt N 1117 band 18, 1948

Webbansvarig