Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NOTERA nωte4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.); jfr NOTATION (se d. o.).
Ordformer
(not- 1592 osv. nåt- c. 1600)
Etymologi
[y. fsv. notera (CodUps. C 20 1: 360); jfr d. notere, isl. nótéra, t. notieren, fr. noter; av lat. notare, avledn. av nota (se NOT, sbst.2). — Jfr NOTERA, v.1, samt ANNOTERA]
— jfr IN-, UPP-NOTERA.
1) anteckna, uppteckna, uppskriva.
a) med sakobj.: anteckna (ngt som man vill minnas l. som är i ett l. annat avseende betydelsefullt), göra anteckning om (ngt), teckna sig till minnes, annotera; numera i sht med fackspråklig anstrykning. Huat som hann lefreret hafuer til Kongzbærge, finnes och wæl noteret. 3SthmTb. 1: 64 (1592). Skriff (vid addering) then Figuren som på höghre Sidhan står, then andre, notera på Tafflan. AJGothus ThesArithm. 14 (1621). (Vi) hoppas at wij sku finna så wackre ok märckwärdige ord af dem (dvs. våra landsmän) som af någon utlänsk; besynnerli’, om vij wore så acktsamme at notera ok skrifwa opp dem. Columbus MålRoo 51 (c. 1678). Att det hos denne författare (dvs. Maximus Tyrius) .. finnes en framställning av själva Herkulesvalet har Stiernhielm .. icke brytt sig om att notera. Friberg Herk. 112 (1945). — särsk.
α) handel. göra en provisorisk anteckning om (ngt); införa (ngt) i kladd (se KLADD, sbst.3 a) l. annan handelsbok; särsk. med avseende på ngt som debiteras. Zettersten AnmMynt 166 (1771). Smedman Kont. 1: 6 (1872).
β) [jfr motsv. anv. i d.] anföra l. nämna (ngt) som är värt att lägga märke till; konstatera (ngt). (Aftenposten) noterar dock med tillfredsställelse, att (osv.). GHT 1897, nr 226, s. 2. Det noteras även tacksamt att kommitténs majoritet vill hävda både den positiva och negativa föreningsrätten. SvD(A) 1935, nr 347, s. 5. SvTeolKv. 1942, s. 299.
γ) idrott. anteckna l. protokollföra (visst idrottsresultat o. d.); äv. med idrottsmannen osv. ss. subjekt: prestera, ”göra”, ”få”. A. noterade i 1500-metersloppet den goda tiden 3.48.8. Kampen, som förlöpte så att ett mål kunde noteras å ömse sidor under första halfleken. NordIdrL 1901, s. 201 (om fotbollsspel). Båda boxarna noterade åtskilliga fullträffar. SvD(B) 1929, nr 54, s. 16. Göteborgs två pojkar noterade en förlust och en vinst (i tennisturneringen). Därs. 1947, nr 154, s. 11. jfr: Striderna (mellan arméerna) rasade i flera dar utan att någondera parten kunde notera en avgörande framgång. Andersson Drak. 238 (1926).
δ) (†) abs., övergående i bet.: föra protokoll. Efftersom Notarius Acad. hadhe lof .. ifrån Consist(orium) denne gångh at blifua, noterade i hans ställe Acad. minister Gudmundus Jacobi Lithovius. ConsAcAboP 1: 140 (1644). Därs. 2: 257 (1661).
ε) bildl.: lägga märke till (ngt), lägga på minnet, iakttaga, observera; äv. i uttr. notera sig till minnes. Then gunstighe Läsaren täckes thetta notera och i betenckiande tagha. Schroderus Urs. K 4 b (1626). Med den yngres halft skadeglada egoism noterar han den gamles krämpor och svagheter. Levertin 11: 212 (1906). NDA(A) 1931, nr 233, s. 2 (: noterat sig till minnes). (J. Brinell) gick som Linné med vidöppna ögon genom livet och noterade stort och smått som kom i hans väg. Lagercrantz SkildVärld. 219 (1944).
b) med personobj.: anteckna (ngn, ngns namn) på grund av viss omständighet l. i visst syfte, skriva upp (ngn); numera bl. (tillf.) med anslutning till a β, förr vanl. i fråga om anteckning på grund av viss förseelse o. d. Twänne Tilsynesmän i Kyrkan, som notera dem, som äro ostyrige eller göra oljud. Wallquist EcclSaml. 1—4: 87 (1688). Som och migh icke häller förunnes een Påik, som iagh kan skicka een mihl Wägh eller Cultivera Gårdzbruket, för än han från migh till Soldat blifwer Noterat. VDAkt. 1704, nr 227. (Fröken N. N.) noteras med tacksamhet som en ny, intelligent och klarblickande talarinna. SvD(A) 1932, nr 99, s. 6. — särsk. (†; jfr dock slutet) allmännare: (klandrande) omnämna l. utpeka (ngn), framställa anmärkning(ar) mot (ngn). (Moses) sielff noterar och vthmärcker sin egen Fader Levi mycket illa (vid omnämnandet av Jakobs testamente). Sylvius Mornay 416 (1674). Tredje resan (måste den felande) offentligen från predikostolen noteras. Holmberg Bohusl. 3: 128 (1845). särsk. [jfr motsv. anv. av fr. noté] (numera bl. i Finl., tillf.) i uttr. vara (illa, icke väl o. d.) noterad för ngt, vara (illa osv.) känd för ngt; äv. i förb. med (så)som o. ett adj. l. ett personbetecknande sbst.: vara betecknad som l. känd som; ofta abs., i uttr. vara (l. bliva) illa (o. d.) noterad, vara (resp. bliva) illa anskriven l. känd l. beryktad, stå illa till boks. Tå .. blifwa (vi) hoos Öfwerheeten illa noterade. RARP 6: 85 (1657). (Den nye pastorn) är af en ej väl noterad race, och .. anses för en konstig man. Porthan BrCalonius 74 (1794). Halling är .. i oppositionens rulla noterad såsom opålitlig. Liljecrona RiksdKul. 23 (1840). Det lutherska presterskapet .. (i S:t Petersburg), hvilket med färre undantag var illa noteradt hos regeringen såsom rationalister. ENervander (1892) hos Cygnæus 11: 19. Han var noterad för girighet och skörlefnad. FinBiogrHb. 958 (1898). Cannelin (1921).
2) [eg. specialanv. av 1 a] handel. angiva (priset på en vara, vid köp lämnad rabatt o. d.); äv. pregnant: angiva pris. I afseende på anmärkningen öfver den i sista räkning noterade rabatte, får jag äran svara, att HH i brefvet deruti varorne begärdes, uttryckligen begära, att de skulle noteras på tid. Nordström SthmFirmH 292 (i handl. fr. 1847). Vi .. beklaga, att det icke är oss möjligt att nedsätta de priser vi noterat. HjälpDigSjälf 9: 6 (1904). — särsk. i fråga om börsaffärer o. d.: officiellt fastställa o. meddela dagens priser o. kurser på (valutor, växlar, värdepapper o. vissa varor som omsättas på börs l. äro föremål för auktoritativ prissättning). Handeln ligger nere, och Coursen kan ej bestämt noteras. DA 1808, nr 22, s. 2. Allt för många papper voro i marknaden, och svenska papperen noterades lägre än de norska. Hellberg Samtida 9: 81 (1873). På vetebörsen i Chikago noteras sjutton olika sorter eller ”grader”. HandInd. 401 (1926). Omräkning från franskt myntslag till svenskt myntslag skall ske efter den kurs, som å inbetalningsdagen noteras av bankerna i Stockholm. SFS 1934, s. 687. — jfr BÖRS-, KURS-, KÖP-, SÄLJ-NOTERA samt ONOTERAD. — särsk.
a) vid subjektsväxling, övergående i bet.: vid notering uppvisa. Skånska Cement, som .. noterade köpare till en så god kurs som 1501. SDS 1933, nr 133, s. 14.
b) bildl. Notera kursen för de olika (maturitetsexamens-)betygens valör vid olika läroverk. Frey 1843, s. 403. Med viss valstatistisk rätt kan det ju hävdas, att medelklassen bildar tungan på vågen, vadan dess röster i valtider noteras (dvs. värderas) högt. SvD(B) 1944, nr 247, s. 5.
3) (†) beskriva (ngn l. ngt). En Scribent haar .. wäl noteret dhe rätta wännerna medh dhesse fåå ordh. Grubb 879 (1665). Plautus (har) weladt notera en rätt och oskrymtad wänskap medh dhesse ordh. Dens. 881.
4) (†) anbringa märke på (ngt), märka. The befängdes (dvs. pestsmittades) Hws och Gårdar skole vthaff Stadzens Förmän medh sådhana Teckn noteres och vthstakas, som betydha och vthropa Dödhen. Carolstadius Pest. D 2 a (1620). Jag förvarar .. benen hemma hos mig, men har noterat dem med rödt bläck, det ena L. I., det andra L. VIII. Almqvist Amor. XII (1839).
5) [med anslutning till NOT, sbst.2 2] (†) skriva en anmärkning l. not (till ngt); förse med anmärkningar l. noter. At han hafwer på nogre twifwelachtige sententier i brädden noterat. ConsAcAboP 4: 340 (1676). (Jag såg) hos honom Golii Lexicon Arabicum, corrigeradt och noteradt öfver alt i bräddarne med Golii egen penna. Björnståhl Resa 4: 181 (1782).
Särsk. förb.: NOTERA UPP. (numera bl. i Finl., föga br.) till 1: skriva upp (ngt l. ngn), anteckna; äv. bildl.: uppföra, räkna. The som vthaff professoribus försuma prælectiones publicas (dvs. offentliga föreläsningar), skola noteras op och bötha efftersåsom constitutiones förmäla. ConsAcAboP 1: 287 (1647). (Edelfelts målning av modern) behöfver (endast) åldern för att noteras upp bland de främsta i den nordiska bildkonsten. Ahrenberg Edelfelt 71 (1902). jfr UPPNOTERA.
Ssgr (till 1, †): NOTER-BOK. anteckningsbok. Schroderus Dict. 85 (c. 1635).
-TAVLA. plån för anteckning; jfr antecknings-tavla. Schroderus Comenius 742 (1639).

 

Spalt N 726 band 18, 1947

Webbansvarig