Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NOT 4t, sbst.3, r. l. f.; best. -en; pl. -er32 (GudlVis. A 7 b (1530) osv.), ngn gg -or (Bergeström IndBref 389 (1770), DN(A) 1941, nr 288, s. 10) ((†) nötter UppsDP I. 6: 7 (1665), Runius (SVS) 2: 205 (1706)).
Etymologi
[fsv. nota (i bet. 1 o. 2); jfr d. node, nor. note, isl. nóti, t., eng. o. fr. note; etymologiskt identiskt med NOT, sbst.2, o. urspr. utgörande en specialanv. av NOT, sbst.2 1]
1) skrivet resp. tryckt, graverat osv. tecken som (gm sin placering i ett linjesystem) angiver en tons höjd o. (gm sitt utseende) dess relativa längd; äv. i vidsträcktare anv., dels om samtliga de tecken (t. ex. klaver, paustecken, taktstreck m. m.) som användas vid nedteckning av ett musikaliskt värk, dels om de tecken (t. ex. bokstäver, siffror, neumer osv.) som (i sht) förr användes vid nedteckning av musik; ofta i pl. sammanfattande, dels om det system (med tecken, linjer o. d.) som användes vid nedteckning av musik, dels om visst nedtecknat (-ad) musikstycke, melodi o. d. Hel, halv, fjärdedels, åttondels, sextondels osv. not, se resp. adj. Läsa noter, se LÄSA, v.3 1 a δ. Skriva, trycka noter. Messeböker vtha[n] noth[e]r aff permantt. InventArboga c. 1575. När en punct står effter noten, geller hon ännu en halff så myket. Laurinus MusRud. A 6 b (1622). Nötter sättes fram för psalmerna (i psalmboken), i synnerhet framför dhe obekante, swåre, och för dem, som på flere manér siungas. JSwedberg (1691) i KyrkohÅ 1900, s. 143. Med partituret i hand .. följde jag med (vid åhörandet av Mozarts Requiem) not för not, så mycket jag kunde för tårfulla ögon. Geijer I. 1: XLV (1805). De romanska noterna blevo kvadratiska, de germanska eller gotiska fingo ett grövre och klumpigare utseende. Jeanson (o. Rabe) 1: 25 (1927). — jfr BAS-, BEHAGS-, BI-, BOKSTAVS-, CESUR-, DISKANT-, FJÄRDEDELS-, FÖRSLAGS-, GENOMGÅNGS-, HALV-, HEL-, KIST-, KORAL-, MANER-, MENSURAL-, MUSIK-, SPEL-, SÅNG-, TRYCK-NOT m. fl. — särsk.
a) i uttr. spela, sjunga efter noter, motsatt: efter gehör; äv. bildl. Serenius Oo 3 a (1734). Lär dig sjunga, det är saken, / efter Noter. Så gör jag. Tegnér (WB) 2: 104 (1812; sagt av svanen till fjälltrasten).
b) i uttr. sätta noter till ngt, sätta ngt på (äv. i) noter, nedteckna ngt i notskrift (jfr 2). Följande morgon bar mig John Frodell de af honom i noter satta trenne fransyska sångstyckena. CCGjörwell (1800) i MoB 2: 200. Det är första gången .. (andantet) riktigt blifvit satt på noter. Geijer Brev 144 (1812). Sätta noter till en melodi. Schulthess (1885). Lagerlöf Top. 72 (1920).
c) (mera tillf.) övergående i bet.: ton. Som han vid första noten själf öppnade balen, kom han .. hela hushållet .. att dansa. Ekmanson Sterne 1: 141 (1790). Sucka en not och sjung ut en annan. Hagberg Shaksp. 6: 194 (1849).
2) (†) melodi (se d. o. 2), ”ton”; äv. i pl.; särsk. i uttr. sätta ngt på noter, sätta noter på ngt, tonsätta ngt (jfr 1 b). En loffsong .. then man måå siwnga j församblingene om jwla tijdh, vnder the nother Dies est leticie. GudlVis. A 7 b (1530). Iagh .. / .. lyder på then fagre sångh / I plägen siunga på Tysk noot. Messenius Blanck. 12 (1614). Min afledne Fader .. hade satt noter på åtskilliga psalmer. Roman Holbg 66 (1746). Tegnér (WB) 5: 199 (1825: sätts på noter).
3) i pl., om häfte, bok o. d. med skrivna l. tryckta osv. noter (i bet. 1); nothäfte; äv. om ett flertal nothäften osv., musikalier; äv. (i vissa kretsar, vard.) i sg., om (litet) nothäfte o. d. Han gick in i affären och köpte en not. PH 9: 528 (1771). Glöm ej noterne. Kellgren (SVS) 6: 30 (1774). Han tog i smyg notor och spelade genast stycken. Strindberg TjqvS 1: 109 (1886).
4) i oeg. anv., i vissa stående uttr. med anslutning till 1.
a) [jfr d. være med paa noderne] (ngt vard.) i uttr. vara med på noterna, förstå o. vara med om ngt, ”följa med i galoppen”; vara med på saken o. d. SvD(A) 1924, nr 136, s. 12. (Teater-)publiken var särdeles med på noterna och kvitterade underhållningen med täta applåder. Därs. 1933, nr 300, s. 16. Eftersom hon var med på noterna, fick han nöjet att enlevera henne. Grimberg VärldH 9: 25 (1940).
b) [jfr d. efter noder, t. nach noten] (ngt vard.) i uttr. efter noter.
α) i uttr. gå (som) efter noter, gå efter alla konstens regler, ”gå som smort” l. som på beställning. At höra på hennes tal, som jag tror hon hemma vägt af på guldvigt, och huru orden gå som efter noter. Stagnell Banquer. 71 (1753). I hennes hushåll alt som efter noter gick. Livin Kyrk. 133 (1781). Det går ju allt efter noter som en utsliten lexa. Topelius Fält. 5: 42 (1867). Slotte Karleb. 69 (1912).
β) i uttr. som beteckna att ngt (i sht en bestraffning) sker på ett eftertryckligt o. effektivt sätt. Få stryk efter noter. Landsm. VI. 5: 24 (1888). Här (dvs. i predikan) fick han påskrivet efter noter. Hellström Storm 170 (1935).
5) [jfr sv. dial. noter, pl., upptåg, later, nycker, d. noder, pl., maner, later] (†) i pl.: (inlärda) maner l. fasoner. Många af vårt Fruentimmer .. framträdde på Noter (dvs. med inlärda fina maner), at med sin täckhet frögda de Gamlas hiertan. Dalin Arg. 1: 80 (1733, 1754).
Anm. Med oviss bet. förekommer ordet i följande uttr.: (Ryssarna) blefvo så väl plägada, att mästa parten af de svinen lät falla noterna på bordet med gunst att säja. Ekeblad Bref 1: 20 (1649; rättat efter hskr.).
Ssgr (i allm. till 1): A: NOT-BETECKNING. mus. beteckning av tonerna gm noter. Beyer Sång. 46 (1887).
(3) -BIBLIOTEK. bestående av musikalier. HågkLivsintr. 6: 266 (1925).
-BLAD. blad (se d. o. 2) med musik i notskrift. Knös Elfv. 15 (1852).
-BOK; pl. -böcker. (not- 1734 osv. note- 1744) bok med (l. avsedd för) notskrift. Serenius (1734; under tablature). DA 1771, nr 17, s. 3. De äldsta notböckerna i Västerlandet. Norlind AMusH 118 (1920).
(3) -BORD. för noter (musikalier). Wikforss (1804; under notentafel). KatalIndUtstSthm 1897, s. 72.
(3) -BRÄDE. (†) notställ. VGR 1781, Verif. s. 477.
-EXEMPEL. mus. ställe i ngt musikstycke o. d. som i notskrift meddelas ss. exempel till belysning av viss framställning. Möller LbMus. III (1880).
-FANA. mus. på nottecken; jfr fana 3 c. Friesen RunSv. 13 (1907).
-FAST. (numera föga br.) notsäker. Jag (hade) blifvit så notfast, att jag på den lilla violinen kunde spela nästan hvad stycke som lades för mig. Nyrén Charakt. 79 (c. 1765). Östergren (1933).
-HALS. mus. på nottecken; jfr hals 6 n. Wegelius Musikl. 1: 25 (1888).
-HUVUD. mus. på nottecken. MoB 10: 77 (1800). Runda eller ovala nothuvuden kommo först på 1700-talet mera allmänt i bruk. HantvB I. 5: 172 (1937).
(3) -HYLLA, r. l. f. för noter (musikalier). NDA 1861, nr 205, s. 4.
(3) -HÅLLARE, r. l. m. notställ. BoupptVäxjö 1805. VaruhbTulltaxa 1: 551 (1931).
-HÄFTE. jfr -bok. Lundell (1893). UpplFmT 44: Bil. 43 (1930).
-KUNNIG. mus. som kan (känner) noterna. DN(A) 1933, nr 59, s. 24.
-KUNNIGHET~200 l. —00~2. mus. notkännedom. Nodermann Hymn. 1: 53 (1911).
-KUNSKAP~20 l. ~02. mus. notkännedom. Munch FsvFnoSpr. XLIX (1849).
-KÄNNEDOM~200 l. ~002. mus. förhållandet att kunna (känna) noterna. SPF 1856, s. 25.
-LINJE. mus. om var särskild av de linjer varav ett notplan består. Vogler Clavérsch. 10 (1798).
-LÄSNING. mus. jfr läsa, v.3 1 a δ. Möller LbMus. 6 (1880).
-MANUSKRIPT. Wennerberg Bref 1: 243 (1849).
-PAPPER.
1) papper som är avsett l. upplinjerat för notskrift. Björkegren 2005 (1786). (Jag har sysslat) med att söla ner notpapper med hvad jag kallar min komposition. EGGeijer (1811) i MoB 7: 162.
2) (tillf.) om (handskrivet) notblad. Ristell Vis. 34 (1787).
-PLAN, n. mus. om de (numera fem) parallella, vågräta linjer, på l. mellan l. över l. under vilka noterna (o. andra musikaliska tecken) anbringas. Vogler Clavérsch. 2 (1798).
(3) -PORTFÖLJ. för noter (musikalier). AB 1865, nr 31, s. 4.
(3) -PULPET. (not- 18531933. note- 1776) (föga br.) fritt stående notställ. VGR 1776, Verif. s. 419. Östergren (1933).
-PÄNNA. för notskrivning. Lagerlöf Länk. 227 (1894).
-RAD.
1) rad av notskrift. Holmberg (1795; under portée). Täubel Boktr. 1: 157 (1823).
2) notlinje. Dalin (1853).
-RULLE.
1) till 1, om rulle som användes i mekaniskt musikinstrument. Med hål försedda notrullar av papper. VaruförtTulltaxa 1: 473 (1912).
2) till 3, om nothäfte(n) som hoprullats. Han .. kastade notrullen på bordet. Knös Elfv. 15 (1852).
-SKIVA, r. l. f. (förr) skiva av papp o. d. med utstansade hål medelst vilka tonerna frambragtes i vissa mekaniska musikinstrument. 2NF 1: 1475 (1904).
-SKRIFT. mus. den skrift med noter som i musiken användes för att nedteckna toner. Bagge Wendt 159 (1835). SFS 1919, s. 2686. jfr mensural-notskrift.
-SKRIVARE. (i sht förr) person som (ren)skriver l. kopierar noter. HovförtärSthm 1759, s. 1939. KyrkohÅ 1935, s. 263.
-SKRIVNING. MoB 2: 202 (1800).
(3) -SKÅP. för förvaring av noter (musikalier). BoupptVäxjö 1845.
-STICK. [jfr d. nodestik, t. notenstich] (i fackspr.) notstickning; äv. konkret, om stuckna (graverade) noter. Östergren (1933).
-STICKARE. [jfr d. nodestikker, t. notenstecher] (i fackspr.) person som sticker (graverar) noter. UB 1: 644 (1873).
-STICKERI1004, äv. 3~002. [jfr d. nodestikkeri] (i fackspr.) anstalt (l. lokal) för notstickning. Vårt lands första effektiva notstickeri — Bröderna Lagerströms officin. DN(A) 1921, nr 261, s. 7.
-STICKNING. (i fackspr.) värksamhet(en) l. konst(en) att sticka (gravera) noter. HantvB I. 7: 425 (1939).
-STIFT. (i fackspr.) linjerstift (rastral) för uppdragning av notplanets linjer. Holmberg 2: 905 (1795).
-STIL, sbst.2 (sbst.1 se sp. 713). boktr. stilsort som består av noter; i pl. äv. om trycktyper som utgöras av noter. Hülphers Mus. 152 (1773). (Trycket av musiken) gick om intet av brist på notstilar. ZTopelius (1887) i SnoilskyVänn. 2: 327.
Ssg: notstils-tryck. Hülphers Mus. 153 (1773).
(3) -STÄLL. (mer l. mindre snett lutande) stativ (antingen en del av pianot l. orgeln l. fristående o. försett med fot) för placering av notblad, nothäften o. d. vid spel l. sång. HemslöjdsutstSthm 1880, s. 224. Orkesteranförarens taktpinne föll mot notstället. Hansson Nott. 114 (1885). Ett gult taffelpiano med utskuret notställ. Sjöberg Kvart. 600 (1924).
(3) -STÄLLARE, r. l. m. notställ. BoupptVäxjö 1803. Snoilsky 2: 107 (1881).
-SYSTEM. mus.
1) det system av notplan, noter, paustecken, klaver m. m. som användes i notskriften. ConvLex. 7: 769 (1837). Den tonskrift, som kallas neumer, och som här skall anvisas såsom källan för vårt notsystem. 2VittAH 22: 200 (1861).
2) notplan. Envallsson (1802). En svart tafla med notsystem. Bergqvist UndPlanRealsk. 182 (i handl. fr. 1905).
-SÄKER. som sjunger l. spelar säkert efter noter. Björkman (1889). I hvarje stämma (av kören) är en och annan stolpe, en sådan der notsäker baddare. Ödman StudM 73 (1891).
Avledn.: notsäkerhet, r. l. f. SvFlicksk. 130 (1888).
-SÄTTARE. boktr. sättare som utför notsättning. Täubel Boktr. 1: 162 (1823).
-SÄTTNING. boktr. sättning av noter. Täubel Boktr. 1: 152 (1823). Notsättning med rörliga typer brukas alltjämt, när det gäller stora upplagor. 2NF 20: 76 (1913).
-TAVLA. (not- 17631887. note- 17401795) (numera mindre br.) tavla med notplan varpå noter skrivas vid undervisning i musik. VGR 1740, s. 286. Den stora svarta nottaflan. Ödman VårD 1: 44 (1884, 1887).
-TECKEN, sbst.2 (sbst.1 se sp. 713). mus. = not, sbst.3 1. Dalin (1853). De runda .. nottecknen började uppträda på 1500-talet. Valentin Musikh. 1: 120 (1900).
-TRYCK. värksamhet(en) l. konst(en) l. sätt(et) att trycka noter; äv. konkret, om tryckta noter. Hülphers Mus. 153 (1773). Genom nottrycket med tennplåtar .. samt genom litografin trängdes det typografiska nottrycket något i bakgrunden. UB 1: 591 (1873). Det första egentliga nottrycket, alltså med både linjer och noter tryckta, är från år 1476. KyrkohÅ 1935, s. 175. särsk. [jfr uttr. utkomma av trycket] (†) i uttr. utkomma av nottrycket, om musikvärk: bli tryckt o. utkomma i bokhandeln. Af Not-Trycket har utkommit och säljes i Probsts Bokhandel .. Musikaliskt Tidsfördrif för Pianoforte-Spelare. DA 1824, nr 304, s. 3.
-TRYCKARE. person som trycker noter. Nordforss (1805).
-TRYCKERI. tryckeri där man trycker noter. Posten 1769, s. 744. Från Musicaliska Not-Tryckeriet är utkommit .. Tre Andanter .. af .. Kuhlau. DA 1793, nr 231, s. 3.
-TYP. särsk. boktr. (metall)typ för notsättning. Täubel Boktr. 1: 165 (1823).
(3) -VÄNDARE. person som (på konsert o. d.) vänder notbladen för den som spelar. WoJ (1891). UNT 1930, nr 10 481, s. 5. jfr: (I sångsällskapet Orfei drängar invaldes vid dess stiftande 1853 bl. a.) en s. k. ”auditör” eller notvändare, en titel som sedermera, närmare bestämt 1861, omändrades till ”farbror” och innebär ett slags hedersledamotskap utan skyldighet att vara kunnig i den svåra konsten att ”vända noter”. OoB 1928, s. 612.
-VÄRDE. mus. en nots tidsvärde. Möller LbMus. 15 (1880).
(3) -VÄSKA. jfr -portfölj. PT 1909, nr 22 A, s. 3.
-ÄTARE. [jfr d. nodesluger, t. notenfresser] (†) nedsättande, om skicklig musiker som spelar mekaniskt o. utan känsla. Holmberg (1795; under croque-note). Dalin (1853).
B (†): NOTE-BOK, -PULPET, -TAVLA, se A.
Avledn. (till 1): NOTERA, v.1 [jfr d. notere, t. notieren, fr. noter, mlat. notare (se notera, v.2)] mus. nedteckna l. skriva (musik) med tonskrift, i sht noter. Murberg FörslSAOB (1793). En annan tonskrift, hvarmed man finner de äldre kyrksångerna noterade, nemligen de s. k. Neumerna. Bauck 1MusH 28 (1862). Senare noterades den gregorianska sången med s. k. koralnoter, svarta fyrkanter på fyra linier. NF 5: 1494 (1882). Jeanson (o. Rabe) 1: 44 (1927).
NOTIST, m. [jfr t. notist] (†) notskrivare. KlädkamRSthm 1622 A, s. 71 a. Ekbohrn (1904).

 

Spalt N 713 band 18, 1947

Webbansvarig