nefelin | SAOB

Publicerad 1947

NEFELIN ne1feli4n l. nef1-, r. l. m. l. f. (Berzelius ÅrsbVetA 1827, s. 185, osv.), ngn gg äv. n. (Auerbach (1913)); best. -en, ss. n. -et.

Ordformer

(förr äv. -phelin(e))

Etymologi

[jfr t. nephelin, m., eng. nephelin(e); av fr. néphéline, f., till gr. νεφέλη, moln, till ieur. nebh-, som äv. föreligger i gr. νέφος, moln (jfr NEBULOSA, NEFELOMETER, NEFISK); ordet bildat 1800 av den fr. mineralogen R. J. Haüy med syftning på att genomskinliga stycken av mineralet bli oklara, ”molniga”, då de utsättas för stark syra]

miner. mineral (kaliumhaltigt natrium-aluminiumortosilikat) som förekommer dels ss. kristaller i korta, färglösa, hexagonala prismor (egentlig nefelin), dels i svagt färgade (gröna, bruna, röda l. grå) kristalliniska massor. FKM 4: 96 (1815). Den glasglänsande ljusa nefelinen. Svenonius Stenr. 120 (1887).

Ssgr [i allm. med motsvarigheter l. förebilder i t., eng. o. fr.] (geol.): NEFELIN-BASALT. basalt som innehåller nefelin. Rebau NatH 3: 86 (1879). —

-BÄRGART~02 l. ~20. Fennia 36: 47 (1915). —

-DOLERIT. dolerit med starkt inslag av nefelin. Erdmann Bergart. 162 (1855). —

-SYENIT. syenit vari nefelin utgör en väsentlig beståndsdel. Nathorst JordH 533 (1891).

Avledn.: NEFELINIT1004, r. [jfr t. nephelinit, eng. nephelinite, fr. néphélinite] geol. basaltliknande bärgart som innehåller bl. a. nefelin och augit, men (i motsats till egentlig nefelinbasalt) saknar olivin. Ramsay GeolGr. 117 (1909).

Spalt N 427 band 18, 1947

Webbansvarig