Publicerad 1947   Lämna synpunkter
NEDTRYCKA ne3d~tryk2a l. (i sht vard.) NERTRYCKA ne3r~, äv. (numera bl. ngn gg, arkaiserande) NEDERTRYCKA ne3der~, v. -er, -te, -t, -t. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (se avledn.), -NING; jfr NEDTRYCK.
Ordformer
(ned- 1619 osv. neder- (-dh-) 15211864. ner- 1799 osv. nider- (-dh-) 15251644. Se för övr. TRYCKA)
Etymologi
[fsv. niþerþrykkia; jfr dan. o. nor. nedtrykke, t. niederdrücken, ävensom lat. deprimere (se DEPRIMERA); av NED, adv., o. TRYCKA. — Jfr NEDTRYCKT]
Anm. Beträffande ordets bruklighet i förh. till den fria förb. TRYCKA NED se anm. 2:o sp. 273.
A. i fråga om en förändring av ngts läge l. ställning l. form som sker därigm att ngt utsättes för tryck i riktning uppifrån o. ned.
1) komma (ngt) att glida l. åka ned (från en högre upp till en längre ned belägen plats), pressa l. driva ned (ngt); draga ned (hatt); jfr NED, adv. 1. Månsson Åderlåt. 140 (1642). Om det warit klart wäder, och rägnet eij så nedertrykt röken .., hade man (osv.). KKD 6: 87 (1708). Hvem skulle man .. (på karikatyrteckningen) sätta på Gungans andra nertryckta ända? LBÄ 44—50: 350 (1801). Karlar .. med bredskyggiga hattar, ofta djupt nedtryckta i pannan. Atterbom Minn. 493 (1818). Det första man gör (då man skall sätta i gång en bil) är att nedtrycka kopplingspedalen. Nerén HbAut. 1: 145 (1911); jfr 3 a. — särsk. (†) bildl.: störta ned; jfr 9, 10. Tu (Kapernaum) skalt nedhertryckt wardha in til helwite. Luk. 10: 15 (NT 1526; Bib. 1541: nedherstördt).
2) i uttr. nedtrycka ngt på ngt, placera ngt på ngt o. därvid trycka det mer l. mindre hårt däremot; stundom med bibet. av (o. svårt att skilja från) 1; jfr NED, adv. 1. Rydberg Frib. 115 (1877). Dubbelgrepp, .. (åstadkommet) derigenom att fingrarna på en gång nedtryckas på två eller flere strängar. NF 3: 1514 (1880). (Hon) iakttog .., att en törnekrona var nedtryckt på .. (Kristi) hufvud. Lagerlöf KristLeg. 148 (1904).
3) komma (ngt) att glida l. sjunka l. tränga ned (i ngt), pressa l. driva (ngt) ned (i ngt); jfr NED, adv. 3. En gammal wijnstocks nedertryckning i Jorden. Linc. Ooo 1 a (1640). I denna massa (av cement, lera m. m.) nedtryckas kakel af 2,5 cm. tjocklek. TT 1895, K. s. 23. — särsk.
a) med avs. på knapp (se KNAPP, sbst. 4 a β) till mekanism o. d.: trycka in; jfr 1. SD(L) 1896, nr 575, s. 2. RTKatal. 1917, 1: X.
b) (förr) med. med avs. på starr, i fråga om starroperation som utfördes på det sättet att ögonlinsen medelst en starrnål trycktes ned i glaskroppen; jfr DEPRESSION 1 a. Rönnow PVetA 1768, s. 1.
c) (†) med. ss. vbalsbst. -ning, om det förhållandet att ett krossat benstycke vid brott på huvudskålens l. ryggmärgens ben tränger ned i hjärnan resp. ryggmärgen. Acrel Sår 75 (1745). Svalin Ordl. (1847).
d) sjöt. i fråga om ett fartygs nedsjunkande i vattnet på grund av det tryck som dess tyngd l. lasten utövar. PH 11: 402 (1778). Lastvattenlinien, d. v. s. den linie, hvartill fartyget nedtryckes, då det är lastadt. NF 2: 974 (1878).
4) (†) pressa ned o. packa samman (en mjuk massa o. d.); gm tryck åstadkomma en inbuktning l. fördjupning o. d. i (ngt); ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare: inbuktning, intryckning, fördjupning. SvMerc. IV. 2: 253 (1758). I nästan alla nedtryckningar af (öken-)marken växer .. grågrönt ökengräs. Kræmer Orient. 161 (1866). (G. III:s) anletsdrag voro välbildade, men något qvinliga; en nedtryckning öfver venstra tinningen störde ansigtets regelbundenhet. IllSvH 5: 219 (1879).
5) (numera bl. tillf.) i p. pf.: nedvikt, nedböjd, nedfälld o. d.; jfr NED, adv. 5. MagKonst 1824, s. 103. Kanten (på hatten) är fram och baktill mycket nedtryckt. Iduna 1864, s. 42.
6) tvinga ned (ngn l. ngt) i en låg, hoptryckt ställning; vanl. i p. pf., dels om levande varelse: liggande tätt tryckt mot marken o. d., med låg, hopkrupen l. hoptryckt kroppsställning, dels om kroppsdel: tryckt tätt mot kroppen; jfr NED, adv. 5 a. Dessa Engelska Doguer som möta den lilla fientliga hund-pöbeln med lugn och tystnad, nedtrycker en eller annan med sin tass, och sårar ingen. LBÄ 5—6: 112 (1797). (Antilopen) dyker ned ibland snåren och glider nedtryckt och ljudlös fram i det höga gräset. NF 4: 49 (1880). (Ejder)-Honorna ligga nedtryckta på sina ägg. Kolthoff DjurL 308 (1899). (Nattskärrorna ha) placerat sig på långs med grenen, med det stora, breda huvudet indraget och nedtryckt. Rosenius SvFågl. 2: 326 (1924). — särsk. i allmännare anv.
a) (†) övergående i bet.: slå ned (ngn) l. slå (ngn) till marken. JGOxenstierna 5: 226 (c. 1817).
b) (mera tillf.) oeg., med subj. betecknande bekymmer o. d.: kröka l. böja (ngns kropp). Han var ännu den samme .., fastän ålder och bekymmer något nedtryckt hans utvärtes menniska. Ahnfelt StudM 1: 316 (1857).
7) (numera bl. tillf.) komma (vätska o. d.) att sjunka l. (svullnad o. d.) att gå ned l. lägga sig o. d.; äv. med saksubj.; jfr NED, adv. 6. Thenne Muscaten .. nedertrycker och stillar Miältens Swulnad. IErici Colerus 1: 221 (c. 1645). (Förhållandet) mellan de uppdragna eller nedtryckta vätskepelarnes höjder i rör af olika diametrar. Fock 1Fys. 130 (1853).
B. i oeg. l. bildl. anv. (jfr 1 slutet, 6 b).
8) minska l. sänka (ngts pris l. värde, lön o. d.), eg. med tanke på att ngn gm vissa åtgärder l. att vissa allmänna förhållanden (t. ex. överflöd på en viss vara o. d.) utöva(r) ett visst tryck på prisbildningen resp. fastställandet av lönenivån o. d.; ofta med saksubj.; jfr NED, adv. 8 b. Jungberg (1873). Att genom lagstiftning .. eller andra konstlade medel nedtrycka arbetslönen. NF 1: 970 (1876). Den kapitalknapphet, som härskar under hela uppsvingsperioden, måste i och för sig nedtrycka värdet på samtliga värdepapper. Cassel TeorSocEkon. 570 (1934). — särsk. (numera knappast br.) i p. pf. i adjektivisk anv.: tryckt. De nedtryckta prisen å Stångjern. SFS 1844, nr 30, s. 33. Samtiden 1874, s. 103.
9) (numera knappast br.) pressa ned (ngn l. ngt) l. komma (ngn l. ngt) att sjunka ned till en lägre nivå l. ett lägre plan l. sämre levnadsvillkor l. förvandlas till ngt sämre o. d.; i ä. tid ofta i förb. med (ss. motsats till): upphöja; stundom närmande sig (o. svårt att skilja från) 10; äv. i uttr. nedtrycka ngn l. ngt till ngt; jfr NED, adv. 8 c. OPetri MenFall K 3 b (1526). (Gud) vphögde hwem han wille, Han nedhertryckte hwem han wille. Dan. 5: 19 (Bib. 1541). Spegel Pass. 21 (c. 1680). Den tid, då dessa landsdelar (dvs. Norrland) .. nedtrycktes till ett slags handelskoloni åt Stockholm. Forssell Stud. 1: 533 (1872, 1875). Den infödda keltiska befolkningen nedtrycktes till usla förpaktare eller vräktes undan. Stavenow EngRev. 143 (1895). — särsk. (†): försvaga, försämra; äv. övergående i bet.: minska, reducera (jfr 8). Holof. 25 (c. 1580). At nedtrycka Rådets och de Stores myndighet. Schönberg Bref 3: 15 (1778). En allmän nedtryckning af handlen. Agardh (o. Ljungberg) II. 2: 190 (1856).
10) slå till marken l. undertrycka o. d.; äv. med saksubj.; numera bl. tillf., med mer l. mindre tydlig anslutning till eg., konkretare anv. av ordet (särsk. 6); jfr 9 samt NED, adv. 5, 8 c.
a) med avs. på person, folk, rike; äv.: underkuva, hålla nere; förtrycka. G1R 2: 138 (1525). Så skal han .. nedhertryckia och til skam göra alla Hedhningar som oss förfölia, Herren wår Gudh. Judit 8: 20 (Bib. 1541). (Fransmännen ville) intet med så fult alwar .. angripa Fienden som de Swänske; Ty Frantzoserne wille icke så aldeles nedertrycka Fienderne, at de Swenske utan deras hielp af sig sielfwe kunne bestå. Dryselius Monarchsp. 458 (1691). Den, som tror, att man kan qvarhålla den talrikaste och starkaste klassen i samhället i ett tillstånd af oupphörlig nedtryckning, känner ej den menskliga naturen. Agardh BlSkr. 2: 216 (1846). Sveriges nedtryckande torde ha hört till .. (Griffenfelds) utrikespolitiska syftemål. 2NF 36: 75 (1923).
b) med avs. på sak; äv.: hålla nere; förkväva, tillintetgöra; göra ned; hämma, hindra; äv. med saksubj. Han skall .. allan oreth nedhertrykkia j sina rike. G1R 1: 29 (1521). Vpå thz wår oonda begärilse schola warda nedhertrycht. OPetri MenFall L 7 a (1526). De klaraste skäl blefvo nedtryckte under bedrägeliga och klingande utlåtelser. Botin Hem. 2: 174 (1756). Den nedtrykta tankefriheten. Schönberg Bref 1: 220 (1778). Det blef ett fullständigt myteri. Den länge nedtryckta harmen sökte sig luft. Topelius Fält. 2: 30 (1856). Independentismen, hvars utväxter af Cromwell nedtrycktes. 2NF 12: 481 (1909).
11) (†) nedsätta l. förringa l. förklena (ngn l. ngns rykte o. d.); jfr NED, adv. 8 c. Alt så then höghfärdiga, medh lasteligit ordhsätt sijn nästa nedtrycker och förringar, att han (osv.). Bullernæsius Lögn. 176 (1619). Ehrenadler Tel. 520 (1723).
12) (numera bl. mera tillf.) tynga (ngn l. ngns sinne o. d.) ss. en börda, betunga, pressa, trycka; ”böja (ngn) ned i stoftet”; äv. (i sht förr) närmande sig bet.: plåga; vanl. med saksubj.; jfr 13, 14. Iach är ganscha mykit plåghat och nedhertryckt. OPetri MenFall M 5 b (1526). Stärck mitt Modh och Sinne, som medh Syndsens Börda är nedertryckt. Preutz Kempis 301 (1675). Af sorg (över vännens död) till jorden nedertryckt, / Hvad tröst kan jag förbida? Ps. 1819, 344: 1; jfr 6 b. Jag har varit och är så nedtryckt af göromål, att jag länge måst lemna mina käraste sysselsättningar å sido. 3SAH XLVIII. 2: 146 (1842). Jag känner mig nedtryckt under tyngden af stundens högtidlighet. BEMalmström 7: 133 (1850); jfr 14. Att skatterna ej få nedtrycka folket. Hedin Ludv14Tid. 62 (1895). Östergren (1933). — särsk. (†) göra (framställning, stil o. d.) tung l. trög, tynga. Ett under främmande ord och talesätt nedtryckt skriftspråk. BEMalmström 7: 137 (1850). Den martellianska versen, en form, .. hvilken, .. hos Ferrari nedtrycker den eljest så lifliga och lättflytande dialogen. NF 4: 1167 (1881).
13) [specialfall av 12; jfr DEPRIMERA 2] tynga l. trycka l. fördystra (ngns sinne) l. göra (ngn) betryckt l. beklämd l. dyster o. d.; äv. med saksubj. (betecknande sorg, bekymmer, svårigheter o. d.). Swedenborg Res. 70 (1736). Hvi låten I jordens vedermödor nedtrycka edra sinnen? Hagberg Pred. 2: 126 (1815). Embetsgöromål, sjuklighet, fattigdom förqväfva all poëtisk lust och nedtrycka mitt fordom glada sinne. Tegnér (WB) 4: 177 (1822). Vad Schröderheim framför allt tyckes ha satt värde på .. hos Gustav III var kungens förmåga att icke nedtryckas av motgångar och olyckor. 3SAH LII. 2: 533 (1941). — särsk. i p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv.: som tynger l. trycker ngn, beklämmande, deprimerande. Almqvist Hind. 174 (1833). Ensligheten (på Aventinska kullen) skulle varit nedtryckande, om hon icke varit så stämningsfull. Rydberg Sägn. 42 (1874).
14) (i sht i vitter stil) med saksubj.: gm sin storlek l. tyngd l. styrka komma (ngt som befinner sig i närheten o. d.) att framstå ss. obetydligt l. göra att (ngt) kommer mindre till sin rätt o. d.; äv. med personsubj.: gm sin storhet, dominerande personlighet o. d. komma (ngn som man har att göra med, som befinner sig i ens närhet o. d.) att känna sig obetydlig l. liten l. bortkommen. Geijer Minn. 92 (1825, 1834). De olika grundfärgerna uppkomma af ljusets och mörkrets olika inverkan på hvarandra, alltefter som det ena höjer eller nedtrycker det andra. Ljunggren Est. 1: 192 (1856). (Det yttre utseendet av riksarkivets nya byggnad) lider .. däraf, att den öfversta våningen med sina höga fönster nedtrycker det öfriga. Sthm 1: 470 (1897). Östergren (1933).
Ssg: (3 d) NEDTRYCKNINGS-HÖJD. (numera knappast br.) skeppsb. avståndet mellan ett fartygs vattennivå då det är (full)lastat o. då det är utan last. SFS 1840, nr 27, s. 5. TT 1876, s. 229.
Avledn.: NEDTRYCKELSE, f. (neder-) [fsv. nidherthrykkilse] (†)
1) till 10: undertryckande, underkuvande, nedslående, tillintetgörelse (av ngt); förtryck; ofta svårt att skilja från 2. Så efter mann ju allestedz förnimmer .. (lybeckarna) söke tillfelle till thetta rijksens nidertrykkelse. G1R 23: 297 (1552); jfr 2. All skadhe och förderff til nedhertryckelse. Carolstadius Pest. B 2 b (1620).
2) till 9, 10, 11, 12: handling som är ngn till skada l. förfång l. förödmjukelse; tillstånd av trångmål l. betryck o. d., förödmjukelse; jfr 1. (På grund av Davids syndfullhet) war och hans plågha och nedhertryckelse ganscha stoor. OPetri MenFall M 6 a (1526). (Varuutförseln till utlandet är) oss och waare stæder tiil aldhra störstha schada och fordarff och nidertryckilsze. G1R 3: 363 (1526). Därs. 24: 356 (1554).

 

Spalt N 408 band 18, 1947

Webbansvarig