Publicerad 1946   Lämna synpunkter
NADD nad4, om djur m. l. r., i bet. 1, 2 r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. nadd, liten spets, mindre fisk, mindre säl, motsv. isl. naddr, liten pigg, pil, nor. dial. nadd, liten spets l. kil, liten fisk; växelform till sv. dial. snadd, spets, nor. dial. snadd]
1) (†) framskjutande, hög brant på ett bärg. Topp är högsta punkten på en höjd eller berg ..; på ett fjell kallas den .. Nadd om den utgör ändan af ett fjell. JernkA 1832, Bih. s. 25.
2) (i vissa trakter) i pl., i sht i best. form, om vissa frostnätter som ofta inträffa närmast före o. efter den 1 maj (eg. enl. den gamla stilen, motsv. den 14 maj enl. den nya stilen); äv. om dessa dagar oavsett väderleken; jfr LUDDENÄTTER. HTSkån. 1: 267 (1768). SvKulturb. 5—6: 50 (1930; fr. n. Skåne).
3) om mindre fisk: dvärg-; i ssgn NADD-ID.
4) (i vissa trakter) visst slags mindre säl; möjl. om sälarten Phoca hispida Schreb. (Ph. annellata Nilss.), vikare, ringlad säl. Zetterstedt SvLappm. 1: 70 (1822). 2SvKulturb. 1—2: 252 (1934).
Ssg: (3) NADD-ID, m. l. r. (i Finl.) fisken Leuciscus albiensis Valenciennes, färna; jfr id, sbst.1 2. Stuxberg Fisk. 505 (1895).

 

Spalt N 19 band 18, 1946

Webbansvarig