Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MYST mys4t, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr eng. myst, mystes, fr. myste; av senlat. mysta, mystes, av gr. μύστης, till μύειν, sluta läpparna l. ögonen (jfr MYOP); jfr gr. μυεῖν (μυέειν), inviga i mysterierna. — Jfr MYSTERIUM, MYSTIK]
rel.-hist. person som är invigd i l. deltager i mysterier. Rydberg KultFörel. 2: 68 (1885; om andra gradens invigda i mitrasmysterierna). 3NF 6: 677 (1927).

 

Spalt M 1752 band 17, 1945

Webbansvarig