Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MURKLA mur3kla2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (HovförtärSthm 1682, s. 241, osv.) ((†) -er (möjl. äv. att hänföra till sg. murkel) HovförtärSthm 1680 A, s. 419, Bromelius Chl. 35 (1694)); förr äv. MURKEL, r. l. m. l. f.; pl. -klar (Schroderus Comenius 141 (1639), Lindestolpe Matk. 51 (1714)) l. -kler (se ovan); förr äv. MURKLON, sbst. pl.
Ordformer
(morcheller, pl. 1733. mork- 1749—1848. murk- (-ch-, -ck-) 1679 osv. mårk- 1762. mörck- 1639. -el 1639 (: Mörcklar, pl.), 1712—1739. -la 1682 (: Murklor, pl.), 1699 osv. -le 1848. -lon, pl. c. 1755)
Etymologi
[jfr d. morkel, murkel, ävensom fr. morchelle, nylat. Morchella; av t. morchel, av mht. mor(c)hel, av fht. morhila, morot, sammanhörande med fht. moraha, morot (mht. mor(c)he, morot, murkla) (se MOROT); benämningen möjl. beroende på vissa murklors likhet med en morot; formen murklon sannol. uppkommen gm anslutning till sådana ord som HJORTRON, LINGON o. d.]
om vissa (i allm. ätliga) disksvampar tillhörande familjen Helvellaceæ Fr. (i sht av släktena Morchella Dill., Gyromitra Fr. o. Helvella Lin.); i fackspr. särsk. om arten Morchella esculenta Pers., toppmurkla, l. (i pl.) om släktet Morchella Dill.; förr äv. om andra ätbara svampar, i sht kosvamp. Schroderus Comenius 141 (1639). PArtedi (1729) hos Lönnberg Artedi 42 (om kosvamp). Såppa med murklon. Schultze Ordb. 5196 (c. 1755). Hartman Svamp. 59 (1874; om släktet Morchella). Murklan .. har en långsträckt, äggformig .. hatt med nätformigt anordnade åsar. Rebau NatH 2: 38 (1879; om toppmurkla). Stekta murklor. Hagdahl Kok. 775 (1879). 2NatLiv 315 (1930). — jfr HATT-, JORD-, KLOT-, KLUBB-, STEN-, TOPP-MURKLA m. fl. — särsk.
a) (tillf.) i utvidgad anv., om icke ätbara svampar som till utseendet påminna om (topp)murklor. NoK 73: 120 (1927). jfr AS-, STINK-MURKLA m. fl.
b) bildl.
α) om föremål som till formen påminner om en murkla; särsk.
α’) [jfr motsv. anv. i ä. t.] (†) kok. om ett slags frikadell. Warg 141 (1755).
β’) (†) om metallföremål. BoupptSthm 9/2 1689 (möjl. om ett slags lampetter). Runda metallknappar, fästade en på hvardera sidan om betselstången .. kallas (i Bohuslän) Murklor. Iduna 7: 200 (1817).
γ’) om damhatt med rynkig l. bucklig kulle. Husmodern 1944, nr 50, s. 34.
β) (mera tillf.) om person. Du drager dig ur verlden och blir slutligen en torkad murkla. Knorring Skizz. I. 1: 122 (1841).
c) ss. förled i ssgr som utgöra namn på maträtter, bakvärk o. d. vari ingå (på olika sätt behandlade) murklor (förr möjl. äv. andra svampar, t. ex. tryffel).
Ssgr (till c, kok.): MURKEL-OMELETT. —
-SOPPA, r. l. f. förr möjl. äv. om soppa med tryffel. Schultze Ordb. 5196 (c. 1755: Murklon-såppa). Key-Åberg SerbArn. 38 (1916). —
-STUVNING. konkret. —
-SÅS. Langlet Husm. 371 (1884). —
-TÅRTA. [jfr ä. t. morchelntorte] (†) Rålamb 14: 122 (1690).

 

Spalt M 1620 band 17, 1945

Webbansvarig