Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MUNICIPIUM mun1isi4pium l. 1-, l. -sip4-, l. —302, n.; best. -iet; pl. -ier.
Etymologi
[av lat. municipium, till municeps, medborgare i ett municipium, av munia, pl., tjänsteplikter, o. roten i capere, taga (jfr HÄVA)]
1) i det romerska riket: landsortsstad under Roms överhöghet, men med lokal självstyrelse. Ritterberg Sall. 23 (1832). SvUppslB (1934).
2) (föga br.) municipalsamhälle. SvD(A) 1926, nr 28, s. 3 (om Kiruna). Östergren (1932).

 

Spalt M 1585 band 17, 1945

Webbansvarig