Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MOT 4t, sbst.2, n.; best. -et; pl. = ((†) -en Iduna 9: 109 (1822), Därs. 10: 300 (1824)).
Ordformer
(förr äv. skrivet moo-, -th, -tt(h))
Etymologi
[fsv. mot; jfr ä. dan. o. dan. dial. mod, nor. dial. mot, isl. mót, mht. muoze, muote, eng. moot; av omtvistat urspr. — Jfr EMOT, MOT, sbst.1, MOT, prep. o. adv., MOTE, MÖTA, MÖTE]
1) (†) sammanträffande, möte. Schultze Ordb. 3153 (c. 1755). — jfr JULA-, PRÄSTA-, ÅRS-MOT. — särsk.
a) i sådana uttr. som ont, dåligt mot, om möte (med övernaturligt väsen o. d.) av obehagligt slag (som förebådar l. medför olycka, sjukdom o. d.); äv. om olycka l. sjukdom som träffar ngn som en följd av ett dylikt möte. OPetri 1Post. 60 b (1528). Haff tigh Pestilentia .. och allahanda kranckheet, och döö bort för itt ondt moot. LPetri Luther Nattw. G 2 b (1558). Hann bekenner sigh hafua botat the meniskior som hafua kommet i ondt mot. Marci Und. 12 b (1579). Sundblad GBruk 161 (1888). jfr OLYCKS-MOT.
b) (†) i uttr. få ett fanders l. pockers mot, råka mycket illa ut o. d.; jfr MOT, prep. o. adv. III 2. Brasck Apg. E 2 b (1648). Därs. K 2 b.
2) (†) plats l. punkt där föremål mötas l. stöta samman l. där vägar o. d. korsa varandra. Ihre (1769). — jfr GATU-, LANDA-, LEDA-, VÄGA-MOT.
3) (†) tidpunkt vid vilken två tidsperioder mötas, ”skifte”; tid vid vilken viss period slutar, slut; dels i ssgr, dels i uttr. (så l. så många) dagar mot, vid slutet av en period omfattande (så l. så många) dagar, då (så l. så många) dagar gått; jfr MOT, prep. o. adv. I 8. Der så är att nogon annor kunde blifwa hijtstält, öndskar iagh att densamme till Sondagh 8. dagar moot, måtte komma hijt. VDAkt. 1690, nr 126. — jfr DAGA-, MÅNADS-, ÅRS-MOT.
4) konkret, om vart särskilt av de båda tingslag vari Öland i judiciellt avseende är indelat. Norra, södra motet. Almquist CivLokalförv. 3: 194 (i handl. fr. 1544). 3NF 14: 368 (1931).

 

Spalt M 1428 band 17, 1945

Webbansvarig