Publicerad 1945   Lämna synpunkter
MODESTI mωd1esti4 l. 1– l. mod1– l. 1-, l. -äst-, r. l. f.; best. -en l. -n; pl. (i bet. 2) -er.
Ordformer
(-sti 1773 osv. -stie 16641904)
Etymologi
[jfr t. modestie; av fr. modestie, av lat. modestia, till modestus (se MODEST)]
1) (i sht i vissa kretsar) i fråga om ngns framträdande: blygsamhet, försynthet, anspråkslöshet; förr äv. i fråga om ngns förfaringssätt l. uppträdande gentemot ngn: hänsynsfullhet, skonsamhet; tillmötesgående; underdånighet; tjänstvillighet. Stiernman Riksd. 1447 (1664). Kom Grefwe Axell Oxenstierna til Wänersborg och tilböd sin underdåniga tienst, betygandes .. een särdeles modestie. Spegel Dagb. 8 (1680). Icke har du haft svårt för att lära, söta Aurora; det är bara inbillning, bara modesti. Almqvist TreFr. 1: 6 (1842). Att (depositions-)akten skulle ske med modesti för .. (kaplanens) ämbetes skull. Annerstedt UUH II. 2: 395 (1909; efter handl. fr. 1673). AB(A) 1933, nr 294, s. 5. — jfr IMMODESTI. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i fr.] (†) (kvinnas) ärbarhet l. sedesamhet; tukt. DA 1771, nr 14, s. 1. För qvinlig modesti, för hvarje dygdigt öra / hvad sårande bonmots! Sturzen-Becker 3: 62 (1861). Sundén (1887).
b) (†) övergående i bet.: god ton, takt. At personerne angripas med oanständiga expressioner och sådan skrifart, som modestien intet kan tåla. Schück VittA 4: 613 (i handl. fr. 1726). Rademine Knigge 3: 57 (1804).
2) (†) bildl., om ett slags isättning framtill i halsen på en urringad klänning; chemisett. Bergius Småsak. 3: 43 (1756). Modesti af tät, fin musslin, flera hvarf rynkad på tvärn. SthmModeJ 1854, s. 46. Ramsay Barnaår 2: 79 (1904; om förh. på 1840-talet).

 

Spalt M 1253 band 17, 1945

Webbansvarig