Publicerad 1944   Lämna synpunkter
MINERVAL, n.; best. -et.
Etymologi
[ytterst av lat. minerval, lärararvode, till Minerva, studiers o. vetenskapers gudinna (till stammen i MENTAL)]
(†) visst arvode till gymnasielärare (vilket erlades av vissa lärjungar); anträffat bl. i fråga om ä. förh. vid Växjö gymnasium. VLRäk. 1691, s. 81. VDAkt. 1772, nr 729. Jcke heller togo mine antecessorer, ej heller jag större minerval, än före vår tid varit brukelig, näml. en d:r s:mt af Personen, the fattiga altid förskonte. Därs. 1773, nr 31.

 

Spalt M 1007 band 17, 1944

Webbansvarig