Publicerad 1942   Lämna synpunkter
MARGARIN mar1gari4n, n. (WoJ (1891) osv.), äv. r. l. m. (Sundén (1887), GHT 1918, nr 143 B, s. 3); best. -et, ss. r. l. m. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. (i sht i fackspr., om olika slags margarin) -er.
Etymologi
[jfr d. margarin(e), r., t. margarin, n. (i bet. 1), margarine, f. (i bet. 2), fr. margarine, f. (i bet. 2); bildat till gr. μάργαρον, pärla, med syftning på färgen (se 1). I bet. 2 är ordet lånat från fr. (margarintillvärkning förekom tidigast i Frankrike, påbörjad omkr. 1870). — Jfr MARGARIT, MARGERIT]
1) (förr) kem. inom ä. kemi benämning på en pärlglänsande blandning av palmitin o. stearin, som ansågs som en oblandad fettart. Berzelius Kemi 4: 326 (1827). Hammarsten FysiolK 319 (1883).
2) smörliknande vara vars fett icke är framställt ur mjölk, konstsmör. SFS 1885, nr 57, s. 1. VaruhbTulltaxa 1: 73 (1931). jfr GRÄDD-, VÄXT-MARGARIN.
Ssgr (i allm. till 2): MARGARIN-FABRIK. Grotenfelt Mejerih. 151 (1886).
-FABRIKANT.
-FETT. fett som användes vid margarintillvärkning. VerdS 73: 11 (1898). SFS 1922, s. 177.
-FÖRORDNING. jfr -lag.
-INDUSTRI. LAHT 1908, s. 21.
-LAG, r. l. m. förordning rörande kontrollen över tillvärkning av o. handel med margarin. KemT 1905, s. 107.
(1) -LJUS, n. (förr) ljus (se ljus, sbst. 4 c) av ”margarin” (i bet. 1). Pasch ÅrsbVetA 1829, s. 47. Uhrström Hemläk. 255 (1880).
-LÅDA, r. l. f. (i sht mindre) trälåda för förpackning av margarin. Haller o. Julius 75 (1908).
-OST. (i sht i fackspr.) ost (l. ostmassa) vari ingår fett som icke är framställt ur mjölk. SD(L) 1894, nr 34, s. 3. SDS 1942, nr 111, s. 6.
-SMÖR. (†) = margarin 2. SmålAlleh. 1883, nr 149, s. 3. (Ekenberg o.) Landin 622 (1893).
(jfr 1) -SYRA, r. l. f. (förr) kem. = margarin 1. ÅrsbVetA 1822, s. 254. UB 5: 266 (1874).
-TILLVÄRKNING~020.

 

Spalt M 301 band 16, 1942

Webbansvarig