Publicerad 1942   Lämna synpunkter
MADRASS madras4, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(madras 1560—1804. madrass (-sz) 1560 osv. mad(d)rasse 1761—1801. madrats (-tz) 1632—1756. madraz 1695. madres 1670—1697. madress (-äss) 1560—1849. matlass 1651. matras 1594. matrass (-sz) 1669—1815. matrats (-tz) 1734—1749. matress 1650—1668. matressa 1650. matresse 1667—1673. matross 1650. mattrass c. 1755. mattrassa 1651. matträsk 1670)
Etymologi
[jfr ä. d. madrodz, d. madras, madrats; av nt. madratz; jfr holl. matras, mht. mat(e)-raz, t. matratze, eng. mattress, ä. fr. materas, fr. matelas, it. materasso, materassa; av mlat. materatium; jfr sp. almadraque; ytterst av arab. (al)matrah, kudde]
1) ss. underlag i bädd använd större dyna överklädd med väv (förr äv. läder o. d.) o. försedd med mer l. mindre hård stoppning av tagel, krollsplint, vadd, halm o. d., vilken ofta genomsys på bestämda ställen, för att stoppningen icke skall förskjuta sig; äv. om dylik dyna försedd med spiralfjädrar; stundom om (av kautschuk förfärdigad) behållare som kan blåsas upp med luft o. användas ss. liggdyna; jfr BOLSTER 1, DYNA, sbst.1 1. Madras af hwitt Attlask medh hufwud Pöhl. HusgKamRSthm 1560—73, s. 545. KlädkamRSthm 1594 F, s. 3 a. 2 Ryska Madratzer af rött lädher. BoupptSthm 3/6 1658. ArbB 236 (1887), När madrasser äro försedda med ramar och fjädrar (så osv.). SFS 1906, nr 38, s. 26. Hellström Storm 76 (1935). — jfr FLOCK-, HACKELSE-, HALM-, JÄRNSÄNGS-, KORK-, KROLLSPLINT(S)-, KRULLHÅRS-, KRYLLHÅRS-, LUFT-, SILKES-, SKINN-, TAGEL-, UNDER-, VADD-, ÖVER-MADRASS.
2) i utvidgad anv. av 1.
a) (†) om mindre kudde l. dyna i allm. Hustrun .. hade en liten hetta, som förorsakades af miölken som kom uti brösten, hvilken vij fördrefvo med små madrasser, ståppade med bomul, som lades på brösten. Hoorn Jordg. 2: 21 (1723).
b) (†) om stoppning i sittmöbel. Länstolar med madrasser både i rygg, säte och armar. Trolle-Bonde Hesselby 125 (i handl. fr. 1770).
c) tekn. för isolering användt täcke av värmeisolerande ämne. TT 1900, Allm. s. 22.
d) (mindre br.) landt. i stallspilta: mer l. mindre kompakt lager av torvströ o. d., användt ss. bädd för djuret. LAHT 1893, s. 66. jfr STRÖ-MADRASS.
Ssgr (i allm. till 1): A: MADRASS-BORSTE. för rengöring av madrasser. —
(2 b) -BÄNK. (†) stoppad bänk. BoupptSthm 31/8 1687. —
-DYNA, r. l. f. (madrass- 1799—1890. madrasse- 1809) (†) kudde med hård stoppning (?); jfr dyna, sbst.1 1. BoupptVäxjö 1799. Därs. 1890. —
-FABRIK. —
-HYENDE. (†) = -dyna(?). BoupptSthm 8/7 1679. —
-KUDDE. (madrass- 1885—1892. madrasse- 1686) (†) = -dyna (?). BoupptSthm 3/7 1686. BoupptVäxjö 1892. —
-LÄRFT. jfr -tyg. Synnerberg 221 (1815). —
-NÅL. använd vid stoppning av madrasser. BoupptVäxjö 1811. VaruhbTulltaxa 1: 456 (1931). —
(2 d) -STRÖ, n. (mindre br.) landt. om torvströ o. d., anbragt som ett kompakt lager i en stallspilta. MosskT 1892, s. 323. —
-TYG. för var till madrasser. LdVBl. 1842, nr 47, s. 4. —
-ULL. för stoppning av madrasser. KlädkamRSthm 1673, s. 373. NerAlleh. 1886, nr 84, s. 4. —
-VAR, n. (madrass- 1781 osv. madrasse- 1799) överdrag l. var till madrass. BoupptVäxjö 1781. Östergren (1932). —
-VÄV. jfr -tyg. BoupptVäxjö 1856. KatalIndUtstSthm 1897, s. 97.
B (†): MADRASSE-DYNA, -KUDDE, -VAR, se A.
Avledn.: MADRASSA, v. [jfr d. madrasse] (†) madrassera. DA 1793, nr 117, s. 4. —
MADRASSERA, v., -ing. [jfr fr. matelasser] förse (ngt, i sht möbel) med överdrag o. under detta anbragt stoppning av tagel o. d.; stoppa; jfr madrass 2 b. Madrasserad cell. En .. Bred-Calesche med .. Fotsäck af Läder, samt madrasserad med DanzigerTagel. DA 1793, nr 96, s. 3. Väggarne (i hospitalet) voro madrasserade. Strindberg Utop. 239 (1885). Form 1934, s. 183. särsk.
a) bildl. (Grönsiskan) madrasserar .. sitt näste med granlaf samt andra mjuka saker. Ericson Fågelkås. 1: 79 (1906).
b) med avs. på dyna o. d.: förse med stoppning av tagel o. d., vilken genomsys på bestämda ställen, för att den icke skall förskjuta sig; i sht i p. pf. En madrasserad dyna. Freja 1873, s. 138. BoupptVäxjö 1893.

 

Spalt M 12 band 16, 1942

Webbansvarig