Publicerad 1942   Lämna synpunkter
-LÄNDARE ~län2dare, m.||ig.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Etymologi
[till LAND resp. till ssg vari detta ord ingår ss. senare led]
ss. senare ssgsled i sbst. betecknande person som bor inom l. härstammar från visst (slags) landområde; jfr FAST-, FIN-, GRÖN-, HÖG-, IN-, IR-, IS-LÄNDARE m. fl.

 

Spalt L 1639 band 16, 1942

Webbansvarig