| Publicerad 1941 | Lämna synpunkter |
LYSNING ly3sniŋ2, sbst.2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
1) (mera tillf.) till LYSA, v.2 1 a: utstrålning av ljus, lysande; förr äv.: brinnande, förbränning. De efter lysningen (dekompositionen) qvarvarande kalcinerade stenkolen. JournLTh. 1811, s. 209. Phosphor .. Lysningen i mörkret uppkommer af förbränning till Phosphorsyrlighet. Forshæll OorgPharm. 40 (1838).
2) (numera knappast br.) till LYSA, v.2 1 a, 2, 3: belysning; ljus. Dhen wärma och lyysning som Sohlen gifwer Jorden. RelCur. 16 (1682). Ling As. 589 (1833). — särsk.
a) om artificiell belysning; äv. konkretare: lyse, stundom närmande sig bet.: lysämne. Biudh .. at the bära til tigh then aldra klaresta olio .. til lyszning. 2Mos. 27: 20 (Bib. 1541). Anslaget till ved och lysning har blifvit tillökadt med 400 R:dr. BtRiksdP 1869, I. 1: nr 11, AnfLandtförsv. s. 258. SD(L) 1902, nr 547, s. 4. jfr GAS-, GATU-LYSNING.
b) (†) oeg., om ngns synförmåga. Pigan .. hade i 8 år varit blind på högra ögat af en Catar. Vera, utan minsta lysning. VeckoskrLäk. 4: 276 (1783).
3) (†) till LYSA, v.2 1 a; konkretare: ljussken, ljusföreteelse, ljusglimt. De Lysningar och Gnistringar, som en eller annan berättat sig sedt utur siön (Vättern) upstiga. Tiselius Vätter 1: 75 (”105”) (1723). En besynnerlig lysning på vattnet i Östersjön eller den i Vermdö Skären så kallade Marelden. VetAH 1798, s. 241. Strindberg Bjälb. 10 (1909). — jfr NORD-LYSNING. — Anm. I vissa fall är det omöjligt att avgöra, om ordet lysning i denna bet. är att fatta ss. vbalsbst. till LYSA, v.2, l. till LYSNA, v.1 (o. i så fall att hänföra till LJUSNING 1).
4) (i sht adm. o. rättshist.; utom i b, c, d numera bl. mera tillf., i fråga om ä. förh.) till LYSA, v.2 8: uppläsande l. utfärdande av offentlig kungörelse, offentligt tillkännagivande. LPetri KO 11 a (1571). SvUppslB (1933). — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i fsv.] offentligt tillkännagivande rörande avyttring av fast egendom; jfr LYST, sbst.3 Johansson Noraskog 3: 442 (i handl. fr. 1582).
c) (numera föga br.) till LYSA, v.2 8 b α: efterlysning. Spegel (1712). Schrevelius CivPr. 231 (1853). 2NF (1912).
d) (fullt br.) till LYSA, v.2 8 b γ: i lag påbjudet offentligt tillkännagivande från predikstolen i en kyrka (tre söndagar å rad) att ett trolovningspar ämnar ingå äktenskap. Lysning till äktenskap. Ta(ga) ut lysning. Avkunna lysning. SynodA 1: 89 (1649). Lysning till äktenskap kungöres inför denna församling: 3:e gången mellan N. N. och N. N. Hb. 1917, s. 27. SFS 1920, s. 966. jfr BRUD-LYSNING.
B (†): LYSNINGA-VITTNE, se D.
C (†): LYSNINGE-VITTNE, se D.
-ATTEST. (förr) kyrkl. intyg om värkställd lysning; 1916 ersatt med: lysningsbevis. OrdnKlockSthm 1779, s. B 1 b. SFS 1910, nr 144, s. 9. —
-BEVIS. kyrkl. skriftligt intyg att lysning till äktenskap mellan ett visst trolovningspar avkunnats o. (i fråga om nutida förh. därjämte) att det icke föreligger hinder för äktenskapets ingående. Adlerbeth FörslSAOB (1798). SFS 1915, s. 1038. —
-BOK; pl. -böcker. kyrkl. kyrkobok för anteckning om lysningar; numera sammanslagen med vigselboken till en bok benämnd lysnings- och vigselboken. CircProstLdStift 20/2 1795, s. 5. —
-KARTA, r. l. f. (förr) kyrkl. karta (se KARTA, sbst.2 II) för användning vid utfärdande av lysningssedlar. OrdnKlockSthm 1779, s. A 2 b. I Jura stolæ betalas: .. för lysning till ägtenskap lika med lysnings-chartans belopp. SvEcclT 1844, s. 83. —
(1, 2) -KRAFT. (†) lyskraft (se d. o. 1). Berzelius Kemi 5: 1262 (1828). JJNervander 1: 29 (1847). —
-PRESENT, r. l. m. (i anledning av det förestående bröllopet, i allm. till l. på ngn av lysningsdagarna skänkt) gåva till trolovningspar som det lyser för (l. till endera av kontrahenterna); jfr BRÖLLOPS-PRESENT. Solnedg. 1: 267 (1844). —
-PÄNNING. (förr) kyrkl. i sg. o. pl.: avgift till präst för förrättande av lysning. BoupptSthm 1686, s. 1033 a Bil. (1687). —
-SEDEL. (lysning- 1720. lysnings- 1660 osv.)
1) (förr) till 4: skriftlig handling innehållande ett tillkännagivande avsett att offentligt uppläsas från predikstolen i en kyrka. ConsEcclAboP 389 (1660). At beskrifva honom (dvs. Gud) som i en Lysnings Sedel man beskrifver en Rymmare. CAEhrensvärd Brev 2: 63 (1795).
2) kyrkl. till 4 d: den skriftliga handling, angivande vederbörande kontrahenters namn, yrke o. hemvist, som uppsättes, då ett trolovningspar begär lysning, o. som är avsedd att uppläsas vid lysningen. BoupptSthm 27/11 1668. Lysningssedlar till ägtenskap för allmogens söner och drängar skola skrifvas på tolf .. skill. charta. SFS 1826, s. 408. Därs. 1915, s. 1037. —
(2 a) -TERMIN. (†) del av året varunder belysningen ngnstädes (särsk. gatu- l. fyrbelysningen) hålles tänd. SPF 1812, s. 356. RiksdRevStatsv. 1903, s. 107. —
-TID.
1) (†) till 2 a: tid varunder ngt hålles belyst; särsk. = -TERMIN. VDAkt. 1748, nr 480. SD(L) 1896, nr 493, s. 3.
2) till 4 d; om den tid varunder det lyser för visst trolovningspar (från första t. o. m. sista lysningsdagen l. till bröllopet). UpplFmT 4: 43 (1875). —
(4) -VITTNE. (lysninga- 1734. lysninge- 1547—1696. lysnings- 1893 osv.) (förr) jur. person som var vittne till det offentliga tillkännagivandet rörande ngt (t. ex. upphittandet av ngt). JönkTb. 158 (1547). MB 48: 3 (Lag 1734). —
Spalt L 1345 band 16, 1941