Publicerad 1941   Lämna synpunkter
LUNNE lun3e2, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr nor. lunne, timmerstapel, höstack, underlag i stapel, till nor. lunn, stock använd ss. underlag i stapel, motsv. isl. hlunnr (jfr LUNA, sbst.1, LUNNA, v.)]
(i vissa trakter) hög l. stapel av fällt timmer. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 140 (1857). WoJ (1891).

 

Spalt L 1203 band 16, 1941

Webbansvarig