Publicerad 1941   Lämna synpunkter
LONKE loŋ3ke2, r. l. m. ((†) n. Fries Ordb. 72 (c. 1870)), äv. (i bet. 3) LUNKE luŋ3ke2 l. (i bet. 2) LUNK luŋ4k l. (i bet. 3 o. 4) LÖNKE löŋ3ke2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(lonke 1755 (: Lonkemossa), 1798 osv. lunk (-ck) 1760 (: Käll-Lunk)1911. lunke 1901. lånke 1762 (: Lånkemåsa), 1798 osv. lönke 17921908)
Etymologi
[sv. dial. lunke; av ovisst urspr.]
bot.
1) växten Callitriche palustris Lin. Fries BotUtfl. 2: 83 (1852). Krok o. Almquist Fl. 1: 119 (1903). jfr HÖST-LONKE.
2) växten Montia fontana Lin. Fries BotUtfl. 2: 83 (1852). Krok o. Almquist Fl. 1: 85 (1883). jfr KÄLL-, SAND-LONKE (-LUNK).
3) [av RÖD-LONKE, bildat av EFries (BotUtfl. 3: 234 (1864)) ss. namn på släktet Peplis på grund av likheten med Callitriche stagnalis Scop.] växtsläktet Peplis Lin. Neuman o. Ahlfvengren Fl. 261 (1901).
4) källmossa. Liljeblad Fl. 320 (1792). Krok o. Almquist Fl. 2: 25 (1886). jfr HÅR-LÖNKE.
5) [EFries (BotUtfl. 3: 209 (1864)) anser, trol. med orätt, att ordet i denna bet. är bildat av det lat. släktnamnet Lonchites] växtsläktet Asplenium Lin., bärgspring. Liljeblad Fl. 389 (1798); jfr anm. nedan. HbTrädg. 6: 27 (1876). jfr BÄRG-LÅNKE. Anm. Den hos Liljeblad (1792) i bet. 5 förekommande formen länke (vilken upptagits av Weste (1807) o. Meurman (1846)) har i uppl. 1798 ändrats till lånke.
Ssgr (bot.): (jfr 4) LONKE-MOSSA, r. l. f., = LONKE 4. Linné Fl. nr 961 (1755; fr. Dalsl.). Heinrich 855 (1828).
-SARV l. -SÄRV. [växten liknar lonke (i bet. 1)] växtsläktet Elatine Lin. Fries BotUtfl. 3: 218 (1864).

 

Spalt L 1058 band 16, 1941

Webbansvarig