| Publicerad 1940 | Lämna synpunkter |
LIKMÄTIG li3k~mä2tig, adj. -are. adv. -T.
— jfr O-LIKMÄTIG.
1) (†) som är av lika mått (med ngt), lika stor; som är i proportion till (ngt); motsvarande; äv. bildl. Schroderus Liv. 172 (1626). Straff som är synden ljkmätigt. Spegel 564 (1712). Borg Luther 1: 199 (1753).
2) (†) likadan, lik (ngt annat). RA I. 2: 121 (1565). At vthgången på thetta Krijget blefwe ingången lijkmätigh. Schroderus Liv. 94 (1626). Nästan een lijkmätigh Grymheet hafwer tildragit sigh vthi Calabrien (som osv.). Dens. Os. III. 2: 111 (1635).
3) (numera bl. ngn gg i ålderdomligt spr.) tillmätt l. utmätt lika l. i lika mått l. med jämn fördelning (åt de olika delarna av ngt); likformig; lika för alla; ss. adv.: i samma mått l. proportion. OxBr. 1: 96 (1616). Han .. beteedde sigh kostfrij (dvs. frikostig) lijkmätigt at vthskiffta Rooff. Schroderus Liv. 45 (1626). Det förtryck, som .. (stormännen) och de danska konungarna .. tämligen likmätigt utöfvade mot hela Sverges allmoge. Schück SvLitH 86 (1885).
4) (†) som kan mäta sig med l. är av samma värde som (ngn l. ngt), lika god l. förnäm som, likvärdig, likställd; särsk. i uttr. likmätig ngn l. ngt, stundom äv. med ngn l. ngt. Stiernman Riksd. 264 (1565). Der han .. skulle wele hafwe sitt Embethe likmätigdt mz Furstens. UrkFinlÖ 2: 88 (c. 1595). Ett stilleståndh (på 26 år) .. Huilket Hennes May:tt skattar en ewig fridh något när lijkmätigt. RARP 2: 187 (1635). At de borde aktas Grefvar likmätige. Dalin Hist. III. 2: 62 (1762).
5) (numera bl. ngn gg i ålderdomligt spr.) som anstår l. är förenlig med (ngns) värdighet l. stånd l. (samhälls)ställning o. d., värdig; i uttr. ngn l. ngt likmätig, äv. likmätig med ngn l. ngt, förr äv. efter l. till ngt. Stiernman Riksd. 612 (1605). En sådan fridh .., som .. Rijkzens högheet och säkerheet lijkmätigt är. SvRStBesl. 1635, s. 3 b. Han (har) .. hållet sitt bröllop med stora ceremonier, doch alzintet likemättiga efter greffueligh stånd. Ekeblad Bref 1: 36 (1650; rättat efter hskr.). Widekindi KrijgH 523 (1671: til). En (äktenskaplig) förening, som är likmätig med mit stånd. Knöppel Ön 25 (1748). Quennerstedt StrSkr. 2: 241 (1915, 1919).
6) överensstämmande med (ngt), som är i enlighet l. överensstämmelse med (ngt); numera nästan bl. (i skriftspr.) i sådana uttr. som anse ngt (vara) sin plikt likmätigt o. d. RA I. 1: 350 (1544). Gör hwadh din instruction ähr lijkmätigt. AOxenstierna Bref 4: 130 (1644). (Åldermannen skall) tilse, det kolmåttet är likmätigt Kongl. Förordningarne. Bergv. 3: 245 (1766). Annerstedt Rudbeck Bref LXXXVII (1899). — jfr LAG-LIKMÄTIG. — särsk.
a) (†) i uttr. sanning(en) likmätig, överensstämmande med sanningen; sannolik. Schroderus JMCr. 92 (1620). Lagerström Bunyan 1: 115 (1727).
b) (†) i uttr. likmätig med, ngn gg äv. vid ngt, överensstämmande med ngt. G1R 29: 329 (1559). Förschrefne stadgha, hvilken är lichmätig med Sverigis lag. RA I. 2: 635 (1582). RARP V. 1: 305 (1654: wedh). Wulff Dante 62 (1897).
c) (†) i sådana uttr. som förhålla sig l. hålla sig likmätigt l. likmätig ngt, ngn gg äv. likmätig efter ngt, handla l. förfara l. uppföra sig i enlighet l. överensstämmelse med ngt. G1R 28: 301 (1558). AOxenstierna 2: 172 (1614). Annerstedt UUH Bih. 1: 200 (i handl. fr. 1622).
d) (†) om person: som handlar i överensstämmelse med ngt. Skola ock alle the, som äre satte för thet gemena bästa, wara Laghen lijkmätige, vthan all girigheet (osv.). Forsius Fosz 415 (1621).
7) [jfr 6] (i skriftspr.) ss. adv. likmätigt i prepositionell anv. (före l., vanl., efter sitt huvudord): enligt, i enlighet med, i överensstämmelse med; jämlikt; stundom äv. i förb. likmätigt med (ngt). RP 2: 90 (1631). Swedenborg RebNat. 3: 311 (1718: likmätigt med). (Fången) blef .. likmätigt krigs-rättens dom arquebuserad. Dahlberg Lefn. 88 (c. 1755; uppl. 1911). Sin plikt likmätigt. SvD(A) 1934, nr 70, s. 4.
8) [jfr 6 a] (†) överensstämmande med sanningen; sannolik. Schroderus Os. 2: 679 (1635). Och synes det aldra likmätigaste, att den flussen .. af elaka materier tillhopa satt ähr. Ekeblad Bref 1: 196 (1652; rättat efter hskr.). SSernander (1715) i HT 1910, s. 46.
9) (†) överensstämmande med det rätta l. med rätt och billighet; rätt; rätt och billig, rimlig, skälig; lämplig. Schroderus Waldt 8 (1616). Hvilked synes skäligt och lijkmätigt. RP 2: 148 (1632). VDAkt. 1668, nr 34.
1) (†) till 1: (riktig) proportion. Schroderus Comenius 242 (1639). Then lijkmätighet, som bör i byggning wara. Spegel SalWijsh. 3 (1711).
2) (numera bl. ngn gg i ålderdomligt spr.) till 3: likformighet. RA I. 3: 85 (1593). Een lijkmätigheet .. (i kyrkoceremonierna) öffver hele rijkett. RP 8: 5 (1640). KOF 3: 200 (1682).
3) (†) till 4: likvärdighet, likställdhet. Arffören. 1604, s. A 4 b.
4) (†) till 5. Huruledes .. (mina barn) motte någorlundha effter mitt standz lijkmätigheet försörgde blifva. OxBr. 12: 79 (1639).
Spalt L 727 band 16, 1940