Publicerad 1940   Lämna synpunkter
LEXIKALISK läk1sika4lisk, adj.; adv. -T.
Ordformer
(förr äv. skrivet -ic-)
Etymologi
[jfr d. leksikalsk, t. lexikalisch, eng. lexicalic; avledn. av LEXIKON. — Jfr LEXIKAL]
som gäller l. har avseende på l. tillhör ett (l. flera) lexikon, ordboks-; äv.: som har avseende på ordförrådet i ett språk. Lexikalisk uppställning, sådan uppställning av olika ord l. artiklar som förekommer i ordböcker. Geijer I. 8: 117 (1835). Ett lexikaliskt arbete förutsätter flerårig vana. 3SAH XXXVIII. 2: 61 (1852). Lexikalisk behandling af vårt modersmål. Beskow PVetA 1856, s. 5. Det svenska talspråket, .. som .. i .. lexikaliskt afseende .. afviker från skriftspråket. Cederschiöld o. Olander Upps. 1: 122 (1896). — särsk. språkv. i uttr. lexikalisk form, den form av ett ord som användes ss. uppslagsord i ordböcker, grundform. Noreen VS 7: 85 (1906).

 

Spalt L 616 band 16, 1940

Webbansvarig