Publicerad 1940   Lämna synpunkter
LEVIRAT le1vira4t l. lev1-, n.; best. -et.
Etymologi
[jfr eng. levirate, fr. lévirat; bildat till lat. levir, svåger]
etnogr. om den hos åtskilliga folk (bl. a. de gamla israeliterna) förekommande seden att en broder till en barnlös avliden gift man är förpliktad att ingå äktenskap med dennes änka. Schulthess (1885). Westermarck Äkt. 3 (1893).
Ssg: LEVIRAT- l. LEVIRATS-ÄKTENSKAP~002 l. ~200. NF (1885). Schück AllmLittH 1: 200 (1919).

 

Spalt L 603 band 16, 1940

Webbansvarig