Publicerad 1940   Lämna synpunkter
LEVERANT, m.||(ig); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr d. leverant; av t. lieferant, till liefern (se LEVERERA)]
(†)
1) leverantör; jfr LEVERERA 1 b. Schück VittA 2: 121 (i handl. fr. 1670). (Agardh o.) Ljungberg I. 3: 27 (1853). WoJ (1891). jfr HOV-, MATERIAL-LEVERANT.
2) person som överlämnar en skriftlig handling; i ssgn STÄMNINGS-LEVERANT; jfr LEVERERA 1 c.
Ssg: (1) LEVERANT-SILVER. (†) om silver som inköpes till myntvärk från enskilda leverantörer. Stiernman Com. 2: 116 (1638). Därs. 3: 248 (1664).

 

Spalt L 596 band 16, 1940

Webbansvarig