Publicerad 1939   Lämna synpunkter
LEUTERERA lä͡u1tere4ra l. läv1t-, äv. löj1t-, i Sveal. äv. -e3ra2 (löjterèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr LEUTERATION (se avledn.).
Ordformer
(leuterera 1686 osv. leutrera 1837. lieuter- 1730 (: Lieuteration))
Etymologi
[av t. läuterieren, till t. läutern, göra klar, rena, förbättra (jfr LUTTRA)]
(i fråga om ä. förh.) jur. på grund av förmildrande omständigheter nedsätta i lag bestämt straff, mildra; med obj. betecknande antingen straff l. dom l. mål. Schmedeman Just. 985 (1686). Varandes domen .. ang:de handelsmannen Hoffmeister således leutererad, att han skulle böta 50 dlr. 2RA 3: 509 (1731). Leutererade mål. SPF 1812, s. 221. Vi leuterere och förvandle dödsstraffet till skenbart aflifvande såmedelst, att (osv.). Almqvist DrJ 486 (1834). SvFinLagt. (1883).
Avledn.: LEUTERATION, r. l. f. (i fråga om ä. förh.) jur. nedsättande av i lagen bestämt straff på grund av förmildrande omständigheter. Schmedeman Just. 985 (1686). RARP 16: 300 (1697). Minnesskr1734Lag 1: 128 (1934).

 

Spalt L 560 band 15, 1939

Webbansvarig