Publicerad 1939   Lämna synpunkter
LARV lar4v, sbst.3, r. l. m. l. f.; best. -en (SvKulturb. 5—6: 104 (1639) osv.); pl. -er (RA I. 3: 292 (1594) osv.) ((†) -ar PErici Musæus 1: 206 a (1582), Säfström Banquer. Ee 3 b (1754)); förr äv. LARVA, r. l. f.; pl. -or.
Ordformer
(förr äv. skrivet -rf(f), -rf(f)u-, -rfv-, -ru-. larv 1631 osv. larva 15821761. larve 1722. lårfven, sg. best. 1837)
Etymologi
[jfr ä. d. larv, dan. o. t. larve, eng. larva, fr. larve; av lat. larva, spöke, skrämmande gestalt, förklädnad, mask. — Jfr LARV, sbst.2, FÖRLARVAD]
1) (†) ond ande, troll; spöke; äv. bildl. PErici Musæus 1: 206 a (1582; bildl.). Ährgirughetens Larf satt främst bland alle Trollen. Düben Boileau Sat. 89 (1722; i saga). Schultze Ordb. 2693 (c. 1755).
2) (numera bl. i vitter stil, arkaiserande, föga br.) förklädnad, maskeraddräkt; äv. om ansiktsmask. Adams fall, ther genom wij thet .. Gudhi behageliga belätet miste, och bleffue klädde medh dieffuulens faseliga larffuor. PErici Musæus 2: 246 a (1582). Schroderus Dict. 19 (c. 1635). 10 st. larffuer. 2Saml. 10: 9 (1637; i uppräkning av teaterrekvisita). (När man handskas med bin, bör man) förwara Hufwudet, Ansichtet och Halsen med en Larff. IErici Colerus 2: 115 (c. 1645). En gycklare käns ej, för konstig larf igen. Triewald Lärespån 8 (c. 1710). Klercker Cuba 219 (1898; i bild). Der är Valdemar och Judit! .. Med larver för ansigtena! Valdemar älskar det förtäckta! Strindberg Bjälb. 38 (1909). jfr (†): (Sv.) larff, skygghatt, (lat.) Umbella. Linc. (1640). — jfr SAMMETS-LARV. — särsk.
a) (†) om avbildning av människoansikte, använd ss. prydnad på byggnad. Atterbom Minn. 45 (i senare bearbetat brev fr. 1817).
b) (†) oeg., om prålig klädedräkt l. prydnad o. d.; äv. om tomt prål som yttrar sig i prålig klädedräkt o. d. Abrahamus Andreæ (blev) .. vigd til erkiebiskop .. utan smörjelse, biskophatt, kryckio och annat påfvens larfver, effter det sätt som uti vår kyrkio ordning författat är. RA I. 3: 292 (1594). (Påven) lärer .. Ceremonier om Kyrkior, Klädebonad, Spijs, Personer och andre slijke Barnespeel, Larfwor och Narrewärk. Schroderus Os. III. 1: 190 (1635).
c) [anv. utgår kanske snarast från bet.: fjärils- l. insektlarv (se LARV, sbst.2)] bildl., om själens jordiska l. kroppsliga hölje. Hvi lyfter sig ur larfven / Allt, hvad som ande heter, / Att på en högre verld, än stoftets, kalla? Atterbom Lyr. 2: 289 (1809). När själen tvingar sig / ur sin larv i gruset, / när den frigjord svingar sig / fjärilslätt mot ljuset (så osv.). Wallbeck-Hallgren Smäd. 91 (1915).
3) (†) skapnad, gestalt; äv. med genitivbestämning: gestalt som liknar ngn, ngns avbild. På berghet Sinai .., ther menniskiones hierta hadhe .. förtappat .. Bodhordens medhskapta liws, och war worden medh blindheet och ondsko, dieffuulens faseligha larwa. Balck Musæus C 8 a (1596). Orsaken .. hvarföre enahanda Sjukdom sig, vnder åtskilliga Larvor eller Plagg, förborgar. Aken Reseap. 197 (1746); jfr 2, 5.
4) (†) person som bär förklädnad l. mask, förklädd l. maskerad person, deltagare i maskeradupptåg, ”mask”. Wij see .. at Barn .. medh Fabler och äwentyr lätteligen bewekte, och ther igenom medh lust .. til konster och wijsdom, förde warda, När noghon Esopus, eller en annan slijk Larwa eller Fastelags brodher, framstäld warder, som sådana konster vthtalar eller fram förer. Balck Es. 54 (1603). Schultze Ordb. 2693 (c. 1755). Almqvist Amor. 36 (1839; bildl.).
5) (†; se dock nedan under c) i bildl. anv. av 2: mask, förklädnad; i sht ss. uttr. för förställning l. falskhet l. bedräglighet o. d.; stundom liktydigt med: täckmantel. Hör här .. huru then Romerske Antichrists Förelöpare, vnder then Apostoliske Stolens Larfwa och Skeen, bereder Wägen, at ingen skal omkullslå the Romerske Påfwars .. ogudachtige Decreter. Schroderus Os. 1: 803 (1635); jfr c nedan. Han har allenast Masque (dvs.) larfwen af ädelmodighet. Columbus Ordesk. 90 (1678; uppl. 1908). (Förbindelser med andra furstehus) äro mångom en larff, ther under man skyler sin otidiga regersiuka. Isogæus Segersk. 1310 (c. 1700). Lasten, af våra oupplysta förfäder utöfvad med ett slags ädel öppenhjertighet, drog en larf af helighet. 1SAH 2: 178 (1787, 1802); jfr b nedan. Religionen tjenar till larf för ärelystnadens planer. Granberg Dram. 61 (1811). Falheten kan låna frihetens larv och röst. 2SAH 40: 26 (1865). (Augustus är enl. Gibbon) en hycklare, som från sitt nittonde år in till sitt sjutiosjunde burit skrymteriets larf. Rydberg RomD 14 (1876). — särsk.
a) i vissa uttr. utgående från bet.: avtaga masken resp. taga masken av ngn l. ngt; övergående i bet.: röja sitt resp. ngns värkliga sinnelag l. sina resp. ngns värkliga avsikter o. d., göra (ngt som förut varit fördolt) uppenbart, röja l. avslöja den värkliga innebörden av ngt. Gustaf II Adolf 87 (c. 1620). Han torde til äfventyrs aflägga den föränderliga falska larven som han antagit. Nordberg C12 1: 677 (1740). Fria målningar äro intet allom i tycke, men våra olyckor motas aldrig förr än larfven tages af lasterna. Chydenius 48 (1765). Med en skärpt syn skall domaren .. afdraga missdådaren oskuldens larf, upptäcka den oskyldige (osv.). Rosenstein 1: 129 (1789). Den dag kommer (du, skrymtare) då .. (Gud) rycker larfven från ditt skenheliga väsende. Tegnér (WB) 7: 148 (1833). Hagberg Shaksp. 6: 331 (1849).
b) i vissa uttr. utgående från bet.: ikläda sig mask, maskera sig l. ngt; övergående i bet.: dölja sitt värkliga sinnelag l. sina värkliga avsikter resp. dölja den värkliga innebörden av ngt. Odödlig fiendskap, sig vänskaps larf iklär. Triewald Lärespån 6 (c. 1710). Politiquen öfverhöljes ofta vid dess utöfning af hemlighetens larf. LBÄ 2—3: 73 (1797). Jag dolde mig under en ödmjuk larf till dess tillfället kom. Bremer Nina 815 (1835).
c) (i vitter stil, numera bl. arkaiserande, föga br.) i uttr. under ngts larv, förr äv. under larven (ngn gg under larv) av ngt, under täckmantel av ngt, under sken av ngt. Den svarta list, de fina ränker, / Som döljas under vänskaps larf. Kellgren (SVS) 1: 264 (1777). Jag har sett dessa förnäma Damer, som höra till mitt stånd … De döllja, under oskulldens larf, ett hjärta fullt med lastens orena begär. Journalisten 2: 92 (1791). Under larf af tillgifvenhet. Afzelius Sag. X. 2: 126 (1866). Under välgörenhetens, vänskapens larv. Östergren (1931).
d) övergående i bet.: hyckleri, förställning. Han viste utan larf en reen upriktighet. Broms Vitt. 376 (1712). Så äga för oss sjelfva vi ett ögonblick, / I ro från qvalmet, lismar-sveken, larverna! Atterbom FB 125 (1839).
Ssgr (i allm. till 2; †): A: LARV-KLÄDER, pl. (larv- 17901828. larve- 1561) om maskeraddräkt. Peder Synnanweder (infördes i Sthm) medh eena halmcrona på huffwudet .. M. Cnuut medh en näffuer biscopz skruff. Och en stoor hoop i larffue cläder hölle sigh wara theres bijlöpare. Svart G1 113 (1561). Heinrich (1828).
-KLÄDNAD. maskeraddräkt; anträffat bl. i bildl. anv.; jfr LARV, sbst.3 2 c. När larfklädnaden fallit, det fria / Himmelsbarnet till Gud (skall) svinga sig anande opp. Phosph. 1810, s. 154.
B: LARVE-KLÄDER, se A.
(5) -KYRKA. bildl.: falsk kyrka. FörsprUpp. (Bib. 1618). Schenberg (1739).
Avledn. (till 2): LARVERA, v. [jfr t. larvieren] med. dölja, maskera; nästan bl. i p. pf., om sjukdom: som döljer sig under ovanliga symtom. Larverade Frossor. TLäk. 1833, s. 205. Larverade hemorhoider. LGBranting 2: 38 (1840). 3NF 12: 806 (1930).
LARVERI, n. (†) maskeradupptåg, skämtsamt upptåg. Svart G1 112 (1561).

 

Spalt L 307 band 15, 1939

Webbansvarig