Publicerad 1939   Lämna synpunkter
LANSETT lansät4, r. l. m. l. f. ((†) n. BoupptSthm 11/5 1677); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(äv., i sht förr, med fransk stavning. lans(s)ett 1682 osv. lantset (-z-, -tz-, -dz-) 16771781)
Etymologi
[av fr. lancette, diminutivum av lance (se LANS); formen lants- förmedlad gm t. lanzette]
1) i sht med. tunnbladig dubbeläggad liten kniv med skarp spets (förr vanl. använd vid åderlåtning, numera i sht vid vaccinering). BoupptSthm 11/5 1677 (efter kirurg). Lovén Anv. 66 (1838). Tigerstedt MedUtv. 1: 56 (1923).
2) tekn. liten dubbeläggad kniv i vissa skärmaskiner; äv. om gravstickel. Dalin (1871; om gravstickel). TT 1875, s. 160. SvSkog. 1222 (1928).
Ssgr (i allm. till 1): LANSETT-BÅGE. [jfr t. lanzett(en)bogen; konturen påminner om en lansett] byggn. spetsbåge vars hjässa o. båda anfang bilda en likbent triangel vars mot basen stående vinkel är mindre än 60°. Upmark Lübke 439 (1872).
-FISK. [jfr t. lanzett(en)fisch; kroppsformen påminner om en lansett] zool. det fiskliknande, mellan ryggradsdjuren o. de ryggradslösa djuren stående djuret Branchiostoma lanceolatum Pall.; i pl. äv. om gruppen Leptocardia Müller (Acrania Haeckel), till vilken lansettfisken hör. SkandFisk. 120 (1840). FoFl. 1907, s. 296 (ss. gruppnamn).
-GROBLAD~02, äv. ~20. bot. örten Plantago lanceolata Lin. (med lansettlika blad), spetsgroblad. Nyman VäxtNatH 1: 201 (1867).
-KNIV. (†) arkeol. i fråga om fornfynd: lansettliknande pilspets. Iduna 10: 308 (1824). Nilsson Ur. I. 1: 55 (1839).
-LIK, adj. särsk. bot. i fråga om bladform: bredast vid midten o. tillspetsad mot ändarna samt 3—4 ggr så lång som bred. VetAH 1742, s. 204. Ström Skogsh. 93 (1830).

 

Spalt L 271 band 15, 1939

Webbansvarig