Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KVESA kve3sa2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(förr äv. q-. -es- 1578 osv. -äs- 15971910. i ssgr: -ess- (-esz-) 1685 (: qweszbär)1694 (: Qweszört), qvis- 1859 (: Qvisvedrot))
Etymologi
[fsv. qvesa, qvisa, bulnad, blemma, fulslag, sv. dial. kvesa, kväisa, kvisa, blemma, utslag, koppor, fulslag, reumatism; jfr nor. kveisa, kvisa, blemma m. m., isl. kveisa, värkande böld (i nyisl. äv.: kolik), mnt. quese, blodblandad blåsa, nt. quese, kringsjuka, blåsmask (varav d. kvæse, blåsmask); av ovisst urspr. — Jfr KVESA, sbst.2, KVESLING]
1) (ngt vard.) (ömt l. värkande l. kliande) utslag som utgöres av en liten av var, blod l. annan vätska fylld upphöjning med hudrodnad vid basen, kvissla; liten blemma l. finne; förr äv. om större dylikt utslag. Mångher klåår en annars qwäsa, när hans egin klyar. SvOrds. B 6 b (1604). En .. Jungfru, som .. fått en liten Pustula, eller qvesa, hvilken sedermera utvidgat sig til en handlofves vidd. Linné Vg. 118 (1747). Hembygden- (Hfors) 1910, s. 159. Hammar (1936). — särsk. (†) i pl.: smittkoppor. Lenæus Delsbo 184 (1736, 1764). (Sv.) Hafva qvesorna (kopporna) (t.) die Pocken haben. Lind (1749).
2) (†) inflammation i finger (särsk. i yttersta leden nära nageln), förenad med svullnad, rodnad o. varbildning samt häftig smärta (enligt äldre tiders uppfattning förorsakad av vissa maskar), fulslag, onda bettet (se BETT 4 a α); äv. i överförd anv. Om matkar j henderna och fingren, eller qwesan. BOlavi 120 b (1578; rubrik). SthmTb. 10/10 1597. Hon (hade) ondt i sin wenstre handh aff Qvesan. Gyllenius Diar. 3 (c. 1660). Schultze Ordb. 2469 (c. 1755).
3) ss. första ssgsled i benämningar på vissa ss. läkemedel (urspr. mot utslag l. skrofulösa åkommor l. fulslag l. värk o. d.) använda växter.
Ssgr (i allm. till 3): A: KVES-BUSKE. (†) = -VED 1. Fischerström Mäl. 276 (1785).
-BÄR. (kves- 16591792. kvese- 16391716) (†) (bär av) kvesved (i bet. 1). Schroderus Comenius d 3 b (1639). Franckenius Spec. D 3 b (1659). Fischerström 4: 18 (1792).
-GRÄS. (kves- 17551886. kvese- 16381694)
1) (†) = -VED 1, 2. Franckenius Spec. E 3 b (1638). Thunberg FlStrengn. 15 (1791).
2) (i vissa trakter o. bot.) växten Heracleum sphondylium Lin., björnloka. Linné Fl. nr 88 (1755; fr. Ångermanl.). Juhlin-Dannfelt (1886).
(1) -LAV. bot. laven Parmelia physodes Lin. (vars flikar i väta uppsvälla blåsformigt, i sht i spetsen), blåslav. Acharius Lich. 115 (1798). Sundén (1888).
-ROT. (kves- 17591891. kvese- 16841788)
1) (†) = -VED 1. Haartman Sjukd. 280 (1759).
2) (numera föga br.) bot. växten Bryonia alba Lin., hundrova. Palmberg Ört. 200 (1684). WoJ (1891). TrädgTidn. 1896, nr 3, s. 4.
3) (†) = -GRÄS 2. Sahlstedt (1773). Widegren (1788).
-VED.
1) växten Solanum dulcamara Lin., besksöta. Dahlman Reddej. 125 (1743). Linné Fl. nr 189 (1745; fr. Uppl.).
2) (†) växten Solanum nigrum Lin., nattskatta; i uttr. svart kvesved. Weste (1807; med hänv. till hansletsgräs). AHB 5: 63 (1858). jfr SVART-KVESVED.
Ssgr (till -VED 1): kvesved(s)-buske. (†) Fischerström 4: 18 (1792).
-extrakt. (i sht förr) farm. Berlin Farm. 2: 364 (1851). Lindgren Läkem. (1902).
-rot. särsk. (förr) farm. SPF 1859, s. 488.
-stjälk. farm. om de till drog torkade årsskotten; i sht i pl. Haartman Sjukd. 147 (1765). Rosendahl Farm. 349 (1897).
-ÖRT. (kves- 16501885. kvese- 16381685) [fsv. qvesyrt, quesoyrt]
1) (†) = -VED 1; äv. i uttr. stor (uppkrypande) kvesört. Franckenius Spec. E 3 b (1638). Rudbeck HortBot. 38 (1685). Bromelius Chl. 108 (1694).
2) (†) växten Solanum nigrum Lin., nattskatta. Tillandz E 1 a (1683).
3) (†) i uttr. dödande kvesört, växten Atropa belladonna Lin. Rudbeck HortBot. 106 (1685).
4) (numera föga br.) bot. växten Arabis Thaliana Lin., backbränna. Fries BotUtfl. 3: 207 (1864). Lyttkens Ogräs 58 (1885).
5) (numera föga br.) bot. växten Draba verna Lin., fingernagelört. Bromelius Chl. 79 (1694). Lyttkens Ogräs 61 (1885).
6) (†) växten Pimpinella saxifraga Lin., backanis. Linc. (1640; under bipinnella).
B (†): KVESE-BÄR, -GRÄS, -ROT, se A.
-TRÄD. kvesved (i bet. 1). Gadd Landtsk. 2: 65 (1775).
-ÖRT, se A.

 

Spalt K 3387 band 15, 1938

Webbansvarig