Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KURRA kur3a2, sbst.3, äv. KORRA kor3a2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(korra 1685—1912. kurra 1898—1929)
Etymologi
[sv. dial. (Skåne, Hall., Blek., Smål.) kurra, korra; möjl. besläktat med KURRA, sbst.1; jfr BHesselman i SoS 1904, s. 106]
(i södra Sv., bygdemålsfärgat) dyig vattenpuss l. pöl, pöl i närheten av gödselhög, gödselhåla, gödselgrop. Spegel GW 105 (1685). De gamla ”kurrorna” (dvs. latringroparna i jorden). SDS 1898, nr 508, s. 3. MinnSvLärov. 3: 251 (1929).

 

Spalt K 3259 band 15, 1938

Webbansvarig