Publicerad 1938   Lämna synpunkter
KRYSS krys4, sbst.1, r. l. m.; best. -en; anträffat bl. i sg.
Ordformer
(krijs 1691 (: Krijs Råån))
Etymologi
[ellips av KRYSS-MAST resp. KRYSS-TOPP]
sjöt. kryssmast; krysstopp. Fartyg .. med Holländsk flagg på storen, Fransk förut eller Spansk på kryssen. Platen Glascock 1: 44 (1836). På Superb tog man ned gafflar, bram- och överbramrårna samt rårna på kryssen. VFl. 1931, s. 21.
Ssgr (sjöt. Anm. Ssgrna äro urspr., delvis efter t. kreuz-, bildade till KRYSS, sbst.3, i anslutning till KRYSS-MAST): A: KRYSS-BARDUN. tåg (bardun) som tjänar att stötta kryssmastens stång. Ekbohrn NautOrdb. (1840).
-BOLIN. (kryss- 1691 osv. krysse- 1796 osv.) tåg varmed den mot vinden vända sidan av ett kryssmärssegel utspännes. Rålamb 10: 47 (1691).
-BOVENBRAMBARDUN~00102. (numera föga br.) kryssöverbrambardun. Ramsten 9 (1866). Uggla Sjölex. 569 (1876).
-BOVENBRAMRÅ~0002. (numera föga br.) kryssöverbramrå. Ekbohrn NautOrdb. 208 (1840). Witt Skeppsb. 32 (1857).
-BOVENBRAMSEGEL~00020. (numera föga br.) kryssöverbramsegel. Witt Skeppsb. 32 (1857). Stjerncreutz (1863).
-BOVENBRAMSTÅNG~0002. (numera föga br.) kryssöverbramstång. Ekbohrn NautOrdb. 210 (1840). Witt Skeppsb. 32 (1857).
-BRAMBARDUN~002. bardun hörande till kryssbramstång. Ramsten 9 (1866).
-BRAMBOLIN~002. tåg varmed den mot vinden vända sidan av ett kryssbramsegel utspännes. Pihlström SkeppAflöpn. 1: 303 (1796).
-BRAMBRASS~02. brass hörande till kryssbramrå. Frick o. Trolle 178 (1872).
-BRAMRÅ~02. rå på kryssmärs. Pihlström SkeppAflöpn. 1: 307 (1796).
-BRAMSEGEL~020. segel på kryssbramrå. Deleen 604 (1829).
-BRAMSTAG~02. stag som stöttar kryssbramstången förifrån. Pihlström SkeppAflöpn. 1: 90 (1796).
-BRAMSTÅNG~02. bramstång på kryssmasten. Chapman Dimens. G 3 b (1796).
-BRASS. (kryss- 1691 osv. krysse- 1730 osv.) kryssmärsbrass. Rålamb 10: 47 (1691).
-GODS. tacklage på kryssmasten. Ekbohrn NautOrdb. (1840).
-HUKERT. (förr) ”hukert” med stång med råsegel över kryssmasten. Ekbohrn NautOrdb. 77 (1840). Stjerncreutz (1863).
-MÄRS. [jfr t. kreuzmars] märs på kryssmasten. Pihlström SkeppAflöpn. 1: 45 (1796).
Ssgr: kryssmärs-brass.
-gast. sjömil. KrigVAT 1835, s. 177. På seglande örlogsfartyg indelades besättningen i backs-, skans-, förmärs-, stormärs- och kryssmärsgastar. 2NF 19: 283 (1913).
-korpral. sjömil. UFlott. 1: 147 (1882). Kryssmärskorpral (utövar tillsyn) öfver kryssmasten med segel och tackling. Därs. 113 (1903).
-rå, r. l. f. Uggla Skeppsb. SvEngLex. (1856).
-stång.
-RÅ, r. l. f. (kryss- 1691 osv. krysse- 1730) kryssmärsrå. Rålamb 10: 46 (1691). Rajalin Skiepzb. 146 (1730).
-RÖST, n. till kryssmasten hörande röst. Platen Glascock 1: 63 (1836).
-SEGEL. [jfr t. kreuzsegel] kryssmärssegel. Decker (c. 1700) hos Oxe Vitt. 49. —
-STAG. stag som förifrån stöttar kryssmasten. Rålamb 10: 46 (1691). Ekbohrn NautOrdb. (1840).
Ssg: krysstag-segel. Deleen 604 (1829).
-STÅNG. [jfr t. kreuzstange] stång på kryssmasten. Rajalin Skiepzb. 144 (1730). VFl. 1922, s. 24.
-TOPP. (kryss- 1765 osv. krysse- 1730) topp(en) på kryssmasten; äv.: topp(en) på kryssbramstången. Rajalin Skiepzb. 146 (1730). SFS 1836, nr 28, s. 2. Hägg Segel 42 (1935).
-TOPPLÄNTA~020. topplänta på kryssmasten. Rålamb 10: 47 (1691).
-VANT. vant som stöttar kryssmasten sidovägen l. akteröver. Rålamb 10: 47 (1691). Tornquist Utk. 2: Förkl. 8 (1788).
-ÖVERBRAMBARDUN~00102. bardun tillhörande kryssöverbramstången. Ramsten 9 (1866).
-ÖVERBRAMRÅ~0002, r. l. f. rå på kryssbramstången vid vilken kryssöverbramseglet hissas. Uggla Skeppsb. SvFrLex. (1856).
-ÖVERBRAMSEGEL~00020. översta seglet på kryssmasten. Uggla Skeppsb. SvFrLex. (1856).
-ÖVERBRAMSTÅNG~0002. om den översta förlängningen (stången) på kryssmasten. Uggla Skeppsb. SvFrLex. (1856).
B (numera bl. i -BOLIN, -BRASS o. -FALL): KRYSSE-BAKSTAG. akterstag till kryssmasten. Rajalin Skiepzb. 220 (1730).
-BOLIN, -BRASS, se A.
-FALL. om vart o. ett av de tåg varmed kryssmärsrån o. kryssmärsseglet hissas o. sträckas. FSjöbohm BVägen 59 (1793).
-RÅ, -TOPP, se A.

 

Spalt K 3019 band 15, 1938

Webbansvarig