Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KRAMP, adj.; adv. -T; numera bl. i ssgr KRAM- kram3~.
Ordformer
(krampt, adv. 1530. kram- (cr-) 1547 (: cramsijldt) osv. kramp-, krampa-, krampe- 1523 (: krampesil)—1782 (: krampesill))
Etymologi
[östsv. dial. kramp, krokig; jfr sv. dial. kramp, krokiga tjärvedsbitar som sattes rundt ärilsstenen vid inresningen av tjärmila, nor. kramp, krampe, snår av förkrympta träd; vbaladj. till KRYMPA; jfr KRAPP, adj. Ordets användning om soltorkad fisk syftar på det krökta l. hopkrympta utseende denna får gm torkningen]
1) om fisk: sol- l. lufttorkad; i ssgr.
2) (†) knapp, njugg. Herranes måltijdh eller mat pläghar icke så krampt gåå til, at jw smolonar aff theras bordh reckia och så til hundanar. OPetri 2Post. 58 a (1530).
Ssgr (till 1; numera bl. i Norrl.): A: KRAM-SIK. (†) HFinlKamF 4: 147 (1560). —
-SILL. (kram(p)- 1544 osv. krampa- 1574. krampe- 1523—1782) [jfr y. fsv. krampasild (SynodStatut. 40), krampesild (1LinkBiblH 2: 210)] (i sht förr) sol- l. lufttorkad strömming. G1R 1: 152 (1523). Ther som ondt är effter Salt, vptorckas .. (strömmingen), och warder kallat Kramsill, een Spijs för Arbetzfolck tienligh. Palmchron SundhSp. 106 (1642). Ekman NorrlJakt 338 (1910). —
-STRÖMMING. (i sht förr) VetAH 1748, s. 138.
B (†): KRAMPA-SILL, se A.
C (†): KRAMPE-SILL, se A.

 

Spalt K 2642 band 15, 1937

Webbansvarig