Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KORPORAL l. (anträffat bl. i bet. 2, men där alltid) KORPORALISK, adj.
Ordformer
(skrivet cor-. -al 1679—1736. -alisk 1701—1754)
Etymologi
[jfr eng. corporal, fr. corporel; till lat. corporalis, adj., till corpus (se KORPUS). — Jfr KORPORALE, KORPORLIG]
(†)
1) kroppslig; i sht i uttr. korporalt straff, kroppsstraff. SthmStadsord. 1: 271 (1679). VDAkt. 1736, nr 228.
2) i form av fast kropp; äv.: i metallisk form. UHiärne (1701) hos Hjelt Medicinalv. 3: 602. En del Metalliskt eller corporaliskt Gull. VetAH 1754, s. 59.
Ssg (till 1; †): KORPORAL-STRAFF. SthmStadsord. 1: 217 (1673). HC11H 15: 125 (1697).

 

Spalt K 2456 band 14, 1937

Webbansvarig