Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KONSUMTION kon1sumʃω4n, stundom -tʃω4n, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. (knappast br.) -er (Meurman (1846), Dalin (1852)).
Ordformer
(förr äv. skrivet con-. -sumption 16331885. -sumtion 1716 osv.)
Etymologi
[jfr t. konsumtion, eng. consumption; av lat. consumptio (gen. -ōnis), vbalsbst. till consumere (se KONSUMERA)]
förbrukning (av en vara o. d.); i sht i fackspr. ofta motsatt: produktion; äv. mer l. mindre konkret: vad som förbrukas (av en vara o. d.), åtgång (av en vara o. d.) gm förbrukning; stundom närmande sig bet.: avsättning (se d. o. 3). Konsumtion av, förr äv. på ngt. RP 3: 191 (1633; med prep. ). Ähr iche heller consumptionen af kopparen nu så stoor, att (osv.). Därs. 4: 3 (1634). Rinman Jernförädl. 20 (1772; med prep. ). Til Expeditions Chefen (inlämnas) Förslag öfver .. consumtion och behållning af Proviant och Utrednings Persedlar. ReglArméenFl. 1788, s. 17. Kooperativ konsumtion .. består däri, att konsumenterna sammansluta sig för att själfva inköpa de varor de förbruka, eller låta producera dem för egen räkning. Cassel SocPol. 33 (1902). — jfr INOMLANDS-, LYX-, MASS-, MJÖLK-, SALPETER-, SOCKER-, STÅNGJÄRNS-, VED-, ÄGG-, ÖL-KONSUMTION m. fl. — särsk. i oeg. o. bildl. anv.; jfr KONSUMERA d. Den starka konsumtion af ministrar, som .. (genom ett parlamentariskt styrelsesätt) uppstår. NDA 1875, nr 126, s. 2. Hushållsbildningen, och därmed konsumtionen av familjebostäder, bestämmes i första hand av äktenskaps ingående och upplösning. SvD(A) 1934, nr 33, s. 16.
Ssgr (i sht i fackspr.): KONSUMTIONS-ACCIS. (förr)
1) jfr ACCIS 1 samt -AVGIFT. Munthe FortifH III. 2: 96 (cit. fr. 1707). LfF 1908, s. 28 (i fråga om förh. på 1700-t.).
2) (†) ämbetsvärk l. ämbetslokal för upptagande av konsumtionsaccis (i bet. 1); jfr ACCIS 2. RARP 16: 344 (1697). SthmHCal. 1762, s. 84.
-ARTIKEL. förbrukningsartikel. Holmbergsson Sartorius 192 (1800).
-AVGIFT~02 l. ~20. (i fråga om ä. l. utländska förh.) viss avgift som erlägges för varor som försäljas o. förbrukas; jfr -ACCIS 1. PH 4: 2824 (1754). SFS 1893, nr 85, s. 6.
-BEHOV. behov (av viss vara) för förbrukning (under viss tid). Järta 1: 148 (1816). LAHT 1912, s. 385.
-BESKATTNING. jfr -SKATT. AdP 1789, s. 841.
-FÖREMÅL~002 l. ~200. jfr -ARTIKEL. Fahlbeck NatFörm. 120 (1890).
-FÖRENING. konkret: sammanslutning av varuförbrukare för anskaffning av förnödenheter, särsk. livsmedel o. d.; äv., i utvidgad anv., om en dylik förenings affärslokal; jfr HUSHÅLLS-FÖRENING 1. NNorrlKorr. 1867, nr 65, s. 3. Afhandling om konsumtionsföreningar. Rundbäck (1869; boktitel). Sommarin EkonL 2: 114 (1916). Anm. I samma bet. användes stundom (vard.) den förkortade formen konsum. 3NF (1929). SvUppslB (1933).
-FÖRSLAG. (†) sjömil. redogörelse för åtgången av förnödenheter. PH 5: 3456 (1752). ReglArméenFl. 1788, s. 14.
-JOURNAL. (†) sjömil. journal för antecknande av åtgången av förnödenheter. ReglArméenFl. 1788, s. 10.
-KREDIT. kredit som tages i anspråk för anskaffande av förnödenheter o. d. för omedelbar (personlig) förbrukning; motsatt: produktionskredit. Rydqvist StatsekonBetr. 151 (1865). EkonS 1: 405 (1894).
-SKATT. skatt (ofta i form av tull l. monopol o. d.) som erlägges för varor som förbrukas i ett land, förbrukningsskatt. Holmbergsson Sartorius 212 (1800). SvRiksd. I. 3: 160 (1933).
-SKULD. jfr -KREDIT, -LÅN. Järta 1: 146 (1816). Fahlbeck JordbrAfk. 79 (1893).
-SOCKER. socker färdigt för konsumtion. TT 1897, Allm. s. 245.
-VARA, r. l. f. förbrukningsvara. AdP 1789, s. 839. Cassel TeorSocEkon. 61 (1934).

 

Spalt K 2232 band 14, 1937

Webbansvarig