| Publicerad 1937 | Lämna synpunkter |
KONSEKVENTER, adv.
(†)
1) följaktligen, i följd därav l. i överensstämmelse därmed. HSH 2: 87 (1629). Polhem Bet. 1: 39 (1721). Sahlstedt (1769).
2) i uttr. och så konsekventer, och så vidare. Swedberg Schibb. 258 (1716). Det krut, som giöres af första anskiutningen i saltpetret, skulle vara aldra bäst; men af den andra sämre och så consequenter. VetAP 1: 50 (1739).
Spalt K 2139 band 14, 1937