| Publicerad 1937 | Lämna synpunkter |
KONSEKVENS kon1sekvän4s, r. l. f. l. m. ((†) n. Chesnecopherus Skäl Nn 3 a (i handl. fr. 1595), VDAkt. 1677, nr 390); best. -en; pl. -er; förr äv. KONSEKVENTIE, f.; best. -en; pl. -er.
1) vad som följer l. härflyter av ngt annat ss. orsak l. grund; värkan, svit, följd (se d. o. 5 a), påföljd. Medföra, hava l. draga med sig konsekvenser. Taga konsekvenserna (av ngt), underkasta sig det arbete l. besvär l. obehag o. d. som blir följden av ett handlingssätt. Lundström LPGothus 1—2: 310 (cit. fr. 1632). Sådan frijheet haffver elacka conseqvenzer medh sigh. RP 6: 687 (1636). Hans planer .. voro uppgjorda .. med säker blick och hänsyn till de praktiska konseqvenserna. Odhner i 3SAH 6: 118 (1891). SvD(A) 1934, nr 273, s. 10.
2) (†) förhållande(t) att ngt leder till (avsett) resultat; effekt, värkan; jfr FÖLJD 5 b. Chesnecopherus Skäl Nn 3 a (i handl. fr. 1595). Hwem som begärde Poenitens, / Them gaff han (dvs. påven) fult vp indulgens: / Doch moste gåfwor wara presens, / Eliest gaffs ey godh Consequens. Sigfridi K 5 a (1619).
3) vikt, betydelse; numera bl. (knappast br.) i uttr. av (sådan l. sådan) konsekvens [jfr eng. of consequence, fr. de conséquence]. LReg. 209 (1635). Emedan .. de insolentier och brått, som förefalla, .. smerre och aff mindre consequence .. wara kunna. Stiernman Com. 3: 593 (1667). Han uppträdde .. som en stigande stjärna, en herre av konsekvens. Hellström Malmros 100 (1931). jfr (†): At I ännu vele bättre öfverläggia saken, effter hon är af någre conseqventier. RARP 9: 74 (1664).
4) vad som logiskt följer av ngt annat, följd (se d. o. 6); slutsats. Rydberg Ath. 375 (1859). Machiavellis åsigt (om republikens företräde framför monarkien är) en alldeles gifven konseqvens af hans egen bestämning rörande den väpnade samhällsreformatorns mission. Bolin Statsl. 1: 97 (1868). — särsk. i uttr. draga konsekvenserna (av ngt), uttänka (o. framställa) den logiska följden (av ngt). Ekman Siönödzl. 91 (1680). Lady Simon .. har avlämnat ett eget betänkande, som drar de fulla konsekvenserna av de fastställda premisserna. Hellström RedKav. 216 (1933).
5) (†) slutledning. Ludvigsson Norman 27 (c. 1550). Hoo är .. så aldeles olärd, som een sådan Consequentz wille giöra och seya; I gamble Testamentet hafuer Gudz Folk Krig fört. Ergo så må man det i Nya Testamentet och så wähl giöra. Kempe Krigzpersp. 13 (1664). Rydelius Förn. 159 (1722, 1737).
6) (†) utläggning, kommentar. (Lydnaden för överordnade) är (bl. a.) den rätteste och behageligeste Tienst som wij Gudi någon tijd bewijsa kunne, der behöfwe wij inge consequentier til. Rudbeckius KonReg. 327 (1616). Schroderus Os. III. 2: 329 (1635).
7) logisk(t) sammanhang l. överensstämmelse mellan en (antagen) grundsats o. därpå grundade åsikter l. handlingar resp. mellan olika åsikter l. handlingar; följdriktighet, följdriktigt tänke- l. handlingssätt. I konsekvens med, förr äv. av ngt. Göra ngt för konsekvensens skull. RARP 9: 76 (1664). Det är otvifvelaktigt, at consequents i theorien är det enda sättet, at åstadkomma nyttiga reformer i Philosophien. LittT 1795, s. 117. Dina handlingars rättskaffenhet och consequence. Rademine Knigge 1: 141 (1804). I sjelfva verket har Armfelt .. med orubblig konseqvens vidhållit den allmänna politiska ståndpunkt, som han .. förvärfvat i konung Gustafs skola. Tegnér Armfelt 3: 455 (1887). NordT 1931, s. 173.
-MAKERI101004, äv. 103~002. [efter t. konsequenzenmacherei] (vard., föraktligt) jfr -MAKARE. NSvMerc. 1761, s. 298. Ett spetsfundigt sophisteri och konseqvensmakeri. Afzelius Log. 74 (1859). 2NF 14: 799 (1910).
Spalt K 2137 band 14, 1937