Publicerad 1937   Lämna synpunkter
KOMPAKT, n., äv. m. l. f. (G1R 22: 90 (1551), LPetri Kr. 12 (1559)); pl. =.
Ordformer
(vanl. skrivet com-. -pacht 1544c. 1700. -pakt (-pact, -packt) 15421896)
Etymologi
[liksom t. kompakt, eng. o. fr. compact, av lat. compactum, eg. substantiverad anv. av p. pf. n. sg. av compacisci, träffa avtal, av com (se KON-) o. pacisci, träffa avtal (jfr PAKT); rotbesläktat med KOMPAKT, adj.]
(†) överenskommelse, avtal, kontrakt; särsk. i uttr. göra l. hava kompakt med ngn, träffa resp. hava avtal med ngn; vara l. stå i kompakt med ngn, vara bunden gm avtal med ngn, hava kontrakt med ngn. Thet compact, som the haffua giortt sig emellom, om for:ne Liusdals gäldh. G1R 14: 12 (1542). Somblige haffua itt Hemligit Compact medh Dieffuulen. L. Paulinus Gothus Ratio 80 (1617). Den snålvargen, .. han är i kompakt med f-n. Wetterbergh Selln. 44 (1853). Hedenstierna Marie 234 (1896).

 

Spalt K 2029 band 14, 1937

Webbansvarig