| Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KNYCKLA knyk3la2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
(föga br.) gm stöt l. tryck uppkommen (ut- l.) inbuktning på en yta, buckla. En barsliten, i löjliga knycklor tillviken hatt. Almqvist Kap. 66 (1838).
Spalt K 1691 band 14, 1936