Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KNOTT knot4, sbst.2, n. (IErici Colerus 1: 265 (c. 1645) osv.), äv. m. l. r. (Sahlstedt, NDA(A) 1933, nr 234, s. 5); best. -et, ss. m. l. r. -en; pl. =; förr äv. KNOTTER, sbst.2, n.; best. knottret (Weste FörslSAOB (1823)).
Ordformer
(knott c. 1645 osv. knotter (i bet. 1) 1807—1865)
Etymologi
[sv. dial. knott, n. o. m., liten mygga, liten oansenlig person, litet föremål; jfr nor. dial. knott, mygga; jfr äv. sv. dial. knätt, litet föremål; möjl. besläktat med GNADD, GNATT]
1) mygga tillhörande familjen Simuliidæ; särsk. om arten Simulium reptans Lin.; förr äv. i allmännare anv.: liten, stickande insekt; ofta i koll. anv. IErici Colerus 1: 265 (c. 1645). En liten stickande mygga, som kallas knott, finnes i otalig mängd i Lappland. Berlin Lrb. 61 (1876). (Getterna) fingo minsann stillas inne, så länge knotten var så svår i skogen. Gawell-Blumenthal Hemb. 86 (1913). Hanström MännParasit. 163 (1933). — jfr SMÅ-, SVID-KNOTT.
2) (†) i bildl. anv. av 1: ”kryp”; äv. koll. LBÄ 4: 19 (1797). Genast dö, ditt knott! MarkallN 2: 197 (1821; yttrat till en dvärg). En Aristokrat, en af rikedomens väldigaste kolosser på jorden, har fallit, och sådant glädjer alltid knottet. Tiden 1848, nr 228, s. 1.
Ssgr (till 1): KNOTT-ART. zool. 3NF 11: 903 (1929). —
-BLOMSTER. bot. växten Malaxis monophylla (Lin.) Sw., enbladsmyggblomma, kärrmyggblomma. Krok o. Almquist Fl. 1: 198 (1903). 3NF 14: 496 (1931). —
-SVÄRM. jfr MYGG-SVÄRM. Samzelius Fänr. 137 (1899). Hanström MännParasit. 163 (1933).

 

Spalt K 1664 band 14, 1936

Webbansvarig