| Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KNIPA kni3pa2, sbst.3, r. l. f.; best. -an; pl. -or ((†) -er TullbSthm 2/11 1571 (: Liuse knijper)).
(numera knappast br.) redskap l. del av redskap avsett (avsedd) att knipa med l. att hålla ngt fastklämt o. d.; särsk. dels om kniptång l. om den knipande delen av en sådan (tångkäft), dels om ljussax. Stiernhielm Arch. Q 2 a (1644). 1 Jerntång, 1 Knipa, 2 hambrar. BoupptSthm 1683, s. 214 a (1682). Allehanda Ljusestakar, dito Knipor. Stiernman Com. 6: 533 (1718). Nordforss (1805; med hänv. till kniptång). Knipa .. Ändarne af en kniptång, eller den del, hvarmed man kniper. Dalin (1852). — jfr LJUS-KNIPA. — (†) bildl. Den hand, som i sin knipa, / Mer grym än vilddjurs ram, vill honom gripa. Kullberg Tasso 1: 177 (1860).
Spalt K 1601 band 14, 1936