| Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KLÄROBSKYR klä1robsky4r l. -æ1r-, l. -op-, adj.
(mindre br.) som innehåller ljus o. mörker; särsk. konst. som utmärker sig gm växling av skuggor o. dagrar. Santesson Sv. 1 (1887). G. van Honthorsts och andra efter Caravaggio utbildade Utrecht-målares klärobskyra arbeten. 2NF 22: 1349 (1915). — särsk. bildl.; jfr KLÄROBSKYR, sbst. slutet. Förkärlek för klärobskyra själstillstånd. 2NF 9: 1433 (1908).
Spalt K 1506 band 14, 1936