Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KLICK klik4, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(clique 18191904. klick 1886 osv.)
Etymologi
[jfr d. klik(k)e, t. clique; av fr. clique, eg.: smäll, kotteri, till cliquer, smälla; ofta fattat ss. en bildl. anv. av KLICK, sbst.1 II]
(i sht ngt vard.) på ngt visst sätt karakteriserad, (relativt liten) inom sig sluten krets av personer; kotteri, ”gäng”, vänkrets (som är fylld av inbördes beundran); skara av anhängare; (mindre) parti; ofta med klandrande bibet. En viss clique af så kallade svenske Vittre. Hammarsköld SvVitt. 2: IX (1819). Hartmansdorff och hans clique. Liljecrona RiksdKul. 205 (1840). Då .. en klick ingått en ömsesidighetsförsäkring om odödlighet och ett berömdt namn. StatsvT 1900, s. 249.
Ssgr (i sht ngt vard.): KLICK-ANDA. för en klick l. klickväsende utmärkande anda. Steffen EnglVärldsm. 152 (1898).
-FÖRDOM~20 l. ~02. för en viss klick utmärkande fördom. Hellström RedKav. 200 (1933).
-POLITIK. av en klick förd politik. Steffen EnglVärldsm. 72 (1898).
-SPRÅK. (mindre br.) kotterispråk. NordT 1899, s. 612. 2NF 25: 1413 (1917).
-VÄLDE. av en klick utövat välde (inom ett samfund, en sammanslutning o. d.). Upsala(A) 1920, nr 273, s. 1. DN(A) 1926, nr 29, s. 2.
-VÄSEN l. -VÄSENDE. Steffen EnglVärldsm. 151 (1898). Utställningens (av sv. konstnärers arbeten) värde (ligger i) .. dess frihet från klickväsen. SvD(A) 1931, nr 307, s. 6.

 

Spalt K 1207 band 14, 1936

Webbansvarig