Publicerad 1936   Lämna synpunkter
KLAPP klap4, interj.
Etymologi
[jfr d. klap, t. klapp, eng. clap; av ljudhärmande ursprung (jfr KLAPPA, v.)]
utrop återgivande ett hårdt smällande ljud l. ett klapprande läte o. d.; äv. upprepat l. i förb. klipp, klapp; jfr KLIPP, interj. o. sbst.3 Klapp, klapp, klapp! der klappas kläder. Stahre Vindspel 46 (1878). Klipp, klapp knäppa (renarnas) .. klöfvar. LfF 1897, s. 185. Ericson Fågelkås. 1: 18 (1906; i fråga om ärtsångarens varningsrop).

 

Spalt K 1085 band 14, 1936

Webbansvarig