| Publicerad 1936 | Lämna synpunkter |
KLADD, sbst.5, l. KLADDE, m. (2VittAH, RP 4: 91 (1634)) l. n. (Stiernman Com. 4: 98 (1675)); l. KLADDA, sbst.2, f. (l. m.).
(†) av utbjudande o. försäljning till underpris förorsakat prisfall; gm dylikt prisfall vållad oreda l. skada. 2VittAH 23: 106 (1632). När nu kopparen uthi så monges händer kommer, bliffver en kladda. RP 3: 275 (1633). I längden will befaras, det så wäl sielfwa warans (dvs. tjärans) kladd och wahnwyrdan, som ock Skogarnes alt för hastiga vthuggande och förödande, följandes warder. Stiernman Com. 3: 91 (1662). Sådane effter åt och i otid kommande förslag .. (förorsaka) grufweliga oredor och särdeles i denne (tjäru-)handelen ett oboteligit kladde. Därs. 4: 98 (1675).
Spalt K 1035 band 14, 1936