Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KESA, v.1 -ade; l. -er, -te, -t, -t (pr. ind. sg. -ar Schroderus Os. 1: 305 (1635). -er Liljestråle Fid. 40 (1772). — ipf. -te OPetri Kr. 97 (c. 1540), PAMuur (1680) hos Afzelius Sag. X. 2: 237. — sup. -at RP 6: 265 (1636), VDAkt. 1676, nr 2. -t G1R 1: 61 (1523), VDAkt. 1662, nr 222. — p. pf. -ad RARP 1: 45 (1627), Schultze Ordb. 2256 (c. 1755). -t OPetri Kr. 159 (c. 1540), Schultze Ordb. 2256 (c. 1755)). vbalsbst. -NING (Linc. (1640), Schultze (c. 1755)).
Ordformer
(ke(e)s- 15231772. kies- 1533c. 1755. ki(j)s- 16451743. kiÿs- c. 1600)
Etymologi
[fsv. kesa, sv. dial. kesa, liksom d. kejse av mnt. kēsen (keisen), motsv. fsv. kiusa, välja, förtrolla, ä. d. kyse, förtrolla, nor. kjosa, isl. kjósa, got. kiusan, t. kiesen, feng. céosan, eng. choose (se TJUSA). — Jfr KORA, KURFURSTE, VALKYRJA]
(†)
välja (ngn till ngt), utvälja, kora; utse; särsk. i fråga om val till visst ämbete l. viss syssla l. myndighet o. d., i sådana uttr. som kesa ngn till (l. för) konung, biskop osv. l. kesa konung, biskop osv.; ofta i förb. kesa och kora l. kesa och välja; äv. med avs. på sak: välja l. utse (ngt till ngt). (Vi hava) vtwald, kest oc korath oc hyllad högmectig förste oc herre, her Göstaff Erikson för fulmectig herre oc konung vtower alt Swerigis riiche. SvTr. 4: 66 (1523). Skola icke bröderna eller söstranar .. kiesa nogott fremande Ruum till sijn lägre stadh. G1R 8: 294 (1533). (På det Gud) ibland the twå förestelta personer, en kesa och wellia skulle til Apostel. PErici Musæus 6: 69 b (1582). Så skålle och twå borgare keesas till Stadzens Byggemestare. KalmPriv. 1620, s. 16. Hon (dvs. försiktigheten) skall tig lära, hvad vänner .. du skall kesa. Hermelin DuFour C 1 b (1683). Liljestråle Fid. 40 (1772; angivet ss. gammalt godt ord). — jfr UTKESA.

 

Spalt K 911 band 14, 1935

Webbansvarig