Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KAPITATION kap1itatʃω4n l. kapit1-, l. -aʃ-, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet cap-)
Etymologi
[av lat. capitatio (gen. -ōnis), efter huvud utgående skatt, avledn. av lat. caput (se HUVUD)]
skatt l. liknande avgift som utgår efter huvud (oberoende av inkomst l. förmögenhet); jfr HUVUD-SKATT 1, KOPP-SKATT; numera nästan bl. i ssgn KAPITATIONS-AVGIFT. Biurman Brefst. 113 (1729). AdP 1789, s. 766. BL 14: 383 (i handl. fr. 1824). Östergren (1929).
Ssgr: KAPITATIONS-AVGIFT~02 l. ~20. (i fackspr.) = KAPITATION. KungörAfgRiddarh. 30/9 1812, s. 3. Herlitz Stadsförv. 1830 269 (1924). jfr RIDDARHUS-KAPITATIONS-AVGIFT. —
-SKATT. (†) = KAPITATION. Gynther ConvHlex. (1845; med hänv. till capitation).

 

Spalt K 455 band 13, 1935

Webbansvarig