Publicerad 1935   Lämna synpunkter
KAPELL kapäl4, sbst.2, n. (Pihlström SkeppAflöpn. 1: 18 (1796) osv.) ((†) r. l. m. l. f. Törngren Artill. 2: 6 (1795; i bet. 1), Dalin (1852; i bet. 1)); best. -et (ss. r. l. m. l. f. -en); pl. = (Pihlström SkeppAflöpn. 1: 18 (1796) osv.) l. (ss. r. l. m. l. f. alltid) -er (Roswall Skeppsm. 1: 214 (1803) osv.).
Ordformer
(förr äv. skrivet cap-. capel 1741. kapell (cap-) 1691 osv.)
Etymologi
[jfr d. kapel (i bet. 1), t. kapelle (i bet. 1); sannol. ytterst av it. cap(p)ello, hatt, lock, avledn. av mlat. capa, kappa; jfr äv. fr. capelage. — Jfr KAPELL, sbst.1, 3, 4]
1) [jfr motsv. anv. i dan. o. t.] (förr) mil. lock l. skiva av bly l. järnbläck o. d. som lades över fänghålet på kanon till skydd mot orenlighet o. väta. Rålamb 10: 52 (1691). Hazelius Artill. 71 (1833). De Ron o. Virgin I. 4: 35 (1888). Stenfelt (1920). — jfr FÄNGHÅLS-, PINN-KAPELL.
2) i sht sjöt. fodral l. huv l. överdrag av vattentätt tyg till skydd för segel, instrument m. m.; sjöt. äv. om av lösa luckor (av bräder l. plåt o. d.) bestående takformig betäckning över upplagt fartyg. Pihlström SkeppAflöpn. 1: 18 (1796). Kapell af bräder öfver ett fartyg. Uggla Skeppsb. SvFrLex. (1856). Båtseglen .. böra vara försedda med kapeller eller öfverdrag för att ej skadas. Frick o. Trolle 199 (1872). Å de Karlskrona station tillhörande pansarbåten Svea och korvetten Freja hafva kapell af korrugerad jernplåt blifvit anskaffade. SFS 1890, Bih. nr 4, s. 15. Kapell af segelduk begagnas för att därmed skydda pjäser eller tillbehör. UFlott. 3: 31 (1906). SocDem(A) 1928, nr 168, s. 5 (om mösskapell). — jfr BASTINGERINGS-, BÅT-, KOJ-, MYNNINGS-, MÖSS-, SITTRUMS-, VISKAR-KAPELL m. fl.
Ssg: (1) KAPELL-FOT. (förr) mil. om den del av en kanon på vilken ”kapellet” anbragtes. Törngren Artill. 2: 6 (1795).
Avledn.: KAPELLERA, v.1 (v.2 se sp. 438), -ing. [jfr fr. capeler] (†) sjöt. till 2: förse (upplagt fartyg) med takformig betäckning; ss. vbalsbst. -ing äv. konkret: takformig betäckning över upplagt fartyg. Weste FörslSAOB (1823). Några få skepp hafva hel capellering ända ifrån aktern til fören. KrigVAH 1830, s. 267. Nyttan af at hafva skepp helt capellerade då de ligga i sjön. Därs. s. 268.

 

Spalt K 437 band 13, 1935

Webbansvarig