Publicerad 1934   Lämna synpunkter
JÄMLIKE jäm3~li2ke, m.||ig.; best. -en; pl. -ar; förr äv. JÄMLIKA, m.||ig.
Ordformer
(jäm- (jem-) 16141929. jämn- (jempn-, iempn-) 15471893. -li(j)ke 16141929. -li(j)ka, oblik kasus 16191671, nom. 1642)
Etymologi
[fsv. iämlike; jfr ä. d. jafn(e)lige, iæfnligæ, iemlige; av JÄMN 4 o. LIKE l. avledn. av JÄMLIK, adj.]
person som i ngt avs. (särsk. i fråga om rang l. samhällsställning l. anseende l. rättigheter l. kunnighet o. d.) är jämställd l. jämbördig med en annan; (ngns) like; jfr JÄMLIK 2 a (med anm.). Wij (hava beviljat) honom någen förlossning medt then gästning, som honom (: tileffwentyrs mere änn andre wåre Vndersåther hans iempnlijker ther samme stedz :) tillagd warde pläger. G1R 18: 573 (1547). (De kungliga döttrarna skola) med sine jempnlijker vthi Echtenskap giffne warda. Tegel G1 1: 114 (1622). Sjelfva Österrikiska Kejsaren, Frans II, .. erkände Napoleon som sin jemlike och broder. Ekelund NAllmH II. 2: 92 (1838). Din Charlotte är icke qvick, såsom din mor var, men i allt annat hennes jemlike. Hwasser VSkr. 1: 60 (1852). Ahrenberg Landsm. 33 (1897).

 

Spalt J 345 band 13, 1934

Webbansvarig