Publicerad 1933   Lämna synpunkter
ISLANDISERA i1slandise4ra l. 01—, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(-icera 1849. -isera 1918 osv.)
Etymologi
[avledn. av ISLAND; med avs. på bildningssättet jfr ANGLISERA, GERMANISERA m. fl.]
(i sht i fackspr.)
1) tr.: sätta (forn)isländsk prägel på (ngt). Det förvanskade Islandicerade namnet Ægir. Munch FsvFnoSpr. XXXVI (1849).
2) intr., i sht om språk l. författare: efterbilda l. ansluta sig till (forntida) isländska mönster; vanl. i p. pr. (E. Wäsströms) krystade, islandiserande språk. Blanck GeijerGötDiktn. 366 (1918).

 

Spalt I 1220 band 13, 1933

Webbansvarig